Det första läkemedlet som kan bromsa Alzheimers sjukdom har nu godkänts för användning i Sverige och för tusentals drabbade innebär det nytt hopp. En av de första som testade läkemedlet, Lecanemab, är Agneta Haquinius. För henne var beslutet att delta i pilotstudien självklart.
– Det var en no-brainer för mig. Så fort jag hörde talas om medicinen visste jag att jag ville vara med, säger hon.
Cirka 100 000 personer i Sverige har diagnostiserats med Alzheimers, den vanligaste demenssjukdomen. Symtom som minnesförlust, nedsatt tal och svårigheter att orientera sig i olika miljöer påverkar både de drabbade och deras familjer. Den nya medicinen “Lecanemab” bygger på en upptäckt av professor Lars Lannfelt vid Uppsala universitet och verkar genom att rensa bort skadliga plack i hjärnan – något som förstör hjärncellerna och driver på sjukdomsförloppet.
– Det är en antikropp. Jag fick idén för ganska många år sedan, 1999. Jag jobbade mycket med ärftliga former av Alzheimers sjukdom, säger Lannfelt.
Studier visar att medicineringen kan bromsa utvecklingen av sjukdomen med upp till 30 procent, men behandlingen är inte tillgänglig för alla. Endast patienter i ett tidigt stadium av sjukdomen och utan vissa genetiska riskfaktorer är berättigade. Behandlingen kräver också noggrann övervakning med fyra MR-undersökningar för att upptäcka eventuella biverkningar, till exempel hjärnödem.
Agnetas kamp och vardag
För Agneta innebär medicinen trygghet i vardagen, även om sjukdomen fortfarande påverkar hennes liv.
– Jag glömmer saker, tappar bort mig själv och kan inte längre laga tårta, säger Agneta Haquinius i Efter fem och fortsätter, Men jag försöker hålla igång genom att träna och gå varje dag.
Hennes beslutsamhet att leva ett aktivt liv är något som Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson lyfter fram som avgörande för att hantera sjukdomen.
– Agneta gör precis det hon ska: hålla sig aktiv, träna och få blodcirkulationen till hjärnan, säger Jansson.
Medicinen ger hopp för framtiden
Medicinen beräknas finnas tillgänglig i Sverige 2026, men för många drabbade är väntan lång. Samtidigt väcks frågan om de höga kostnaderna – i USA ligger priset på cirka 300 000 kronor per år och per patient.
Trots detta ger Lecanemab nytt hopp till både patienter och forskare. Liselotte Jansson understryker vikten av fortsatt forskning och finansiering för att förbättra behandlingen i framtiden.
För Agneta handlar framtiden om att fler ska ha samma möjlighet som hon.
– Min förhoppning är att medicinen ska vara tillgänglig för alla som behöver den. För mig har det gjort en enorm skillnad.
När forskningen gör framsteg som dessa stärks hoppet för de 100 000 svenskar och deras anhöriga som varje dag bekämpar Alzheimers. Agnetas resa är ett bevis på att kampen inte är förgäves.
Professor Lars Lannfelt, som ligger bakom medicinen, ser också stora möjligheter:
– Det är till och med så att om man börjar riktigt tidigt så är det ganska många som till och med är förbättrade.
Med dessa framsteg finns det nu växande hopp för både drabbade och deras anhöriga.
Streama After five på idag nyheter Play
Svenskt aktualitetsprogram där vi får träffa intressanta gäster och bli uppdaterade om dagens mest engagerande nyheter.