AI-utredaren: Sverige på efterkälken – nu krävs snabba åtgärder

Den 7 december 2023 tillsatte regeringen en AI-kommission ledd av Carl-Henric Svanberg. Uppdraget var att ta fram förslag på hur Sverige ska förbli konkurrenskraftigt och hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen.

På tisdag lämnas deras “Färdkarta för Sverige” till civilminister Erik Slottner (KD), mer än ett halvår tidigare än planerat.

– Vi kände att med tanke på hur snabbt utvecklingen går så måste vi börja igen om 18 månader. Så vi bestämde oss för att köra dubbelt så fort och vara klara på halva tiden, säger Carl-Henric Svanberg.

Huvuddragen i rapporten presenteras i en artikel på DN Debatt. Det övergripande budskapet är att Sverige har hamnat på efterkälken i AI-resan, och att regeringen nu bör göra flera satsningar för att komma ikapp.

Utredningen pekar på bl.a på bristen på politiskt ledarskap i frågan. Sverige är för närvarande rankat som nummer 25 av länderna med högst AI-kapacitet, enligt Tortoise Global AI Index – efter våra grannländer Finland och Danmark men platsen före Norge. När det gäller underkategorin regeringsstrategi ligger vi dock på 57:e plats.

– Det handlar om saker som: Har landet en strategi utfärdad av statsministern? Är det tidsbestämt och finansierat? Finns resurserna tillgängliga? Sverige har inte haft något där. Men nu ska den här utredningen förhoppningsvis få fart på saken, säger Svanberg.

Kommissionen föreslår att en särskild “task force” inrättas vid kabinettsberedningen i Regeringskansliet, vars första uppgift blir att ta fram en nationell AI-strategi. De understryker allvaret genom att efterlysa en typ av personalsituation, för att snabbt få upp frågan på agendan. Redan i vårbudgeten hoppas man att regeringen ska börja anslå medel, knappt 3 miljarder kronor, för att komma igång.

– Börjar man med att hamna efter i loppet är det bra att komma igång snabbt. Syftet med personalsituationen, som vi hade under covid-19 och finanskrisen, är att få snabbare rapporteringsvägar och beslut.

Personalläge signalerar att det är allvarligt?

– Ja, det gör det. Men det handlar om medel för att få hela landet att röra sig i takt.

Carl-Henric Svanberg drar paralleller till de satsningar som gjordes på 1990-talet, med den snabba utbyggnaden av bredband och Home PC-reformen som gav många hushåll tillgång till datorer.

– Sverige är faktiskt bra på sånt här. Vi är inte rädda för teknikförändringar och vi har omställningsformer som alla är överens om. Jag är ganska optimistisk, men vi börjar i ett sämre läge nu.

Utöver detta föreslås utbildningsinsatser, både breda riktade till hela befolkningen och mer medel till spetsforskning. Men också ökade investeringar för att möta hoten från AI, till exempel genom mer medel till forskning inom cybersäkerhet på KTH.

– Skadliga nationer gör sig av med redan över dessa hjälpmedel. Ska vi säga att vi inte vill använda AI så tappar vi en stor del av vår motståndskraft, säger Carl-Henric Svanberg.

AI-kommissionen beräknar kostnaderna för investeringarna till 11,5 miljarder kronor de första fem åren, och 16,7 miljarder kronor fram till 2035. Men påpekar samtidigt att det rör sig om bruttokostnader. Effektivitetsvinster och nya intäktsmöjligheter som AI kan ge har inte tagits med i beräkningen.

– Om man tänker på de produktivitetsvinster som har kommit sedan mobiltelefonen, och som AI förväntas ge, handlar det om väldigt stora belopp.