Nyligen publicerade den engelska upplagan av Haaretz en artikel som uppmanade Israels folk att bilda den “israeliska kommittén mot etnisk rensning och krigsförbrytelser”. Kommittén kan liknas vid en “antifascistisk front”, skriver artikelförfattarna Yael Barda, juridikprofessor vid Hebrew University, och Meron Rapoport, israelisk redaktör och journalist (Haaretz, 11/19).
Det finns en skillnad mellan hur den israeliska opinionen har behandlat de civila offren för kriget fram till nu och hur de har reagerat på den senaste tidens fördrivning av befolkningen från norra Gaza, tror skribenterna.
Tecken på att de ser som en reaktion mot det fortsatta kriget är att det har förekommit uppmaningar till soldaterna från tidigare chefer för försvars- och säkerhetstjänsten att vägra anmäla sig till reservtjänst i Gaza. De anser också att tidigare försvarsminister Yoav Gallants uttalande om att alla militära mål redan har uppnåtts i Gaza påverkar människors inställning till det fortsatta kriget.
Barda och Rapoport skriver att bilderna från kriget av palestinier som går genom ruinerna av sitt land, eskorterade av stridsvagnar, kan påminna den judiska majoriteten i Israel om bilderna från Förintelsen. Bilderna för tankarna också nakbaden palestinska flykten från Palestina/Israel 1948.
Barda och Rapoports artikel är en vädjan om att ta chansen att reagera och avsluta kriget medan chansen fortfarande finns. Bygg allianser med andra grupper som försöker avsluta “det här förbannade kriget”. Om några veckor eller månader kan allt vara över och ett nytt kapitel läggs till historien om Israel-Palestina-konflikten; Gazakriget 2022-2024 och den fortsatta ockupationen av norra Gaza.
Det finns en till chans att påverka krigets utgång, att stoppa fler dödsfall, även om offren på båda sidor aldrig får tillbaka sina liv och Gaza förblir en bråtehög under lång tid framöver.
Trots att den israeliska regeringen avvisade påtryckningarna från omvärlden, senast Internationella brottmålsdomstolens sökande efter Nethanyahu och Gallant för krigsförbrytelser, måste den svenska regeringen fortsätta sina försök att påverka Israel. Regeringsrelationerna med Israel har förbättrats: använd de goda relationerna i nya ansträngningar för att avsluta kriget. Det finns fortfarande tid att begränsa katastrofen för Israel och Palestina.
Liksom grupper som kämpar för Israels demokrati och rättvisa, som Standing Together och många andra, vägrar Barda och Rapoport att ge upp.
Sedan de skrev sina artikeln har regeringen förbjudit all “statsfinansierad verksamhet” att ha kontakt med Haaretz eftersom tidningen publicerat “flera ledare som har skadat staten Israels legitimitet och rätten till självförsvar.” Tidningen svarar att beslutet är “ett annat steg i Netanyahus resa att avveckla den israeliska demokratin (…) Haaretz kommer inte att anpassa sig eller förvandlas till ett regeringsorgan som publicerar meddelanden som godkänts av regeringen och dess ledare” (24/11).
Vi måste stödja Israels fria opinionsbildare i deras arbete för att rädda sitt land.
Tidigare ordförande i Judiska församlingen i Göteborg och författare bland annat till “När lojaliteten prövas. Om Israel och svensk-judisk identitet” (2013).
