Anders leder jakten på invasiva myggor – får tusentals bett varje år

image


Den lilla blodfyllda tigermyggan har parat sig och letar sig nu runt efter ett ställe att vila på i någon vecka. Hon slår sig ner i en husbil som tar henne från mellersta Tyskland till en rastplats i Skåne.

Det är varmt och skönt där och när hennes tyska värdar öppnar husbilsdörrarna flyger hon ut för att lägga hundratals ägg. Strax efter tar hon ett nytt blodprov, vilar en vecka och lägger nya ägg.
Och vips, där finns grunden för en ny population av den invasiva tigermyggan i södra Sverige.
– Kommer de tidigt på säsongen kanske de hinner bygga upp en population som övervintrar, säger Anders Lindström, insektsforskare på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Myggforskaren Anders Lindström har studerat myggor i över 15 år.  I en skuggig skogsbacke i Skåne har han några av sina favoritställen att hitta mygglarver.

Även om exemplet ovan är fiktiv, utgör den ett troligt scenario för hur en invasiv myggart skulle kunna etablera sig i Sverige. Anders Lindströms jobb är att fånga och övervaka de nya myggorna och nu står han bredvid ett vattenfyllt hål vid skånska Gyllebosjön.
Här finns inga tigermyggor, men den anrika trädhålsmyggan, en mygga Anders Lindström tycker mycket om för att den “är så vacker”.
Anders Lindström klättrar upp för en liten kulle mot ett av sina favoritträd. Runt halsen hänger ett förstoringsglas, en ficklampa finns i bröstfickan och i Kånken-ryggsäcken ett urval av pipetter, vattenflaskor och större modelllock.
– Titta, här har vi larver. Och det finns en groda där också.

För den som inte vill bli biten av mygg rekommenderar Anders Lindström ett bra myggmedel och grova, löst sittande ljusa kläder.  Själv besväras han inte längre av myggbett.  – Mitt immunförsvar har gett upp, säger han.

En gång hos trädet vattenfyllda rotsystem hanterar Anders Lindström sin pipett försiktigt för att suga upp intet ont anande larver och puppor. Myggorna som slår sig ner bredvid hans basker för att ta en blodmåltid oroar honom lite.
– Jag får säkert tusentals bett varje år, men jag får inga lägre utslag, mitt immunförsvar har gett upp. Men min fru är ganska känslig, så det är alltid ett krig hemma om vi ska döda myggorna eller fotografera dem.

Att myggor är till besvär finns inpräntat i den svenska folksjälen. Irriterande små krabbor, men ofarliga. Eller? Tja, det var det. För det händer saker i myggornas värld när flera av världens över 3 000 arter börjat röra på sig de senaste decennierna på grund av bland annat klimatförändringarna.
Den asiatiska tigermyggan hör faktiskt hemma i tropiska skogar. Det är mycket invasivt, ökänt för att sprida sjukdomar och kan bära upp till 22 olika virus, inklusive dengue, zika och chikungunya.

Myggan förökar sig kontinuerligt hela sommaren.  Är det väldigt varmt går det snabbare då varje cykel från ägg till nya myggor går snabbare och då ökar populationen.  Här, i ett skuggigt vattenhål, växer larverna.

Bild 1 av 3

För att kartlägga potentiella livsmiljöer för invasiva myggarter använder forskarna bland annat digitala kartmodeller.  Men för att få in grunddata behöver du ett förstoringsglas, pipett och keps.

Bild 2 av 3

För att identifiera vilka myggarter som rör sig vart har forskarna placerat ut fällor på ett antal platser i Skåne.  Myggorna lockas in i fällan av koldioxid.

Bild 3 av 3

Myggan hittades i Europa för första gången 1979 och har sedan dess etablerat sig i stora delar av Sydeuropa. Dessutom flyttar den norrut. Den har hittats i norra Tyskland, och i somras hittades den även i Sverige.
Och det är inte den enda myggan som rör sig. Redan 2016 hittade Anders Lindström en nilfebermygga som förutom att beskrivas som “extremt påträngande och aggressiv” också kan, som namnet antyder, sprida sjukdomen nilfeber.
– Jag hittade den faktiskt i mina föräldrars trädgård, säger Anders Lindström.

Fakta.Sjukdomar

Nilfeber eller West Nile feber:

West Nile-virus sprids främst mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. I de flesta fall uppträder inga symtom alls (cirka 80 procent). Andra får vanligtvis en lindrig sjukdom med influensaliknande symtom som feber, huvudvärk och muskelvärk, illamående och kräkningar. De flesta som får mildare West Nile-feber återhämtar sig inom en vecka. Hos mindre än en procent av de smittade blir sjukdomen allvarlig med tecken på hjärna eller hjärnhinneinflammation. Av dessa dör cirka 17 procent.

Denguefeber:

Orsakas av ett virus som sprids via myggor. Sjukdomen har rapporterats från de flesta länder i tropikerna, från Afrika och Asien samt från Central- och Sydamerika. Sporadiska utbrott kan även förekomma i södra Europa. Varje år rapporteras fall av denguefeber i Sverige, där de flesta har smittats i Thailand.

Sjukdomen är oftast godartad och många får bara övergående feber. Några få lider dock av hemorragisk feber, vilket kan leda till döden.

Källa: Folkhälsomyndigheten

I Frankrike har områden i Paris besprutats och i Italien varnar myndigheterna när nilfebersäsongen börjar. Och det som händer i Europa påverkar Sverige.
– Om man tittar i södra Sverige på hur många personbilar, lastbilar och husbilar med tyska skyltar som kör runt. Tänk om bara var tusende bil hade en mygga med sig. De kommer hit, säger Anders Lindström.

Förra året satte Anders Lindström och hans kollegor satte upp fällor för att undersöka tigermyggans spridning norrut. I år arbetar man med att kartlägga vilka livsmiljöer som kan vara till nytta för nilfebermyggan. Fällorna finns på ett tiotal utvalda platser i Skåne.

Sydlig husmygga, en intressant art eftersom den sprider nilfebervirus mellan fåglar.

Bild 1 av 3

Nilfebermyggan hör egentligen hemma i tropikerna, men hittades i Sverige 2016 och i Finland förra året.  Var den norra gränsen går för arten är svårt att säga.

Bild 2 av 3

Den lilla trädhålsmyggan gillar Gyllebosjön.  Här finns vattenfyllda hål vid rötterna på träden, en perfekt plantskola för myggan.

Bild 3 av 3

Nilfeber är en potentiellt dödlig sjukdom och det är viktigt att hålla koll på utvecklingen och spridningen av invasiva myggarter och virus, säger Anders Lindström. För att sjukdomen ska spridas måste dock både myggor som kan bära viruset och själva viruset finnas här.
Men om det skulle hända skulle det få konsekvenser, bland annat att blodcentralerna inte kan ta blod utan att screena blodet.
Den svenska kapaciteten för att möta ett infektionsutbrott måste finnas på plats om, eller när, det inträffar.
– Det blir inte den nya pandemin och det kommer inte att finnas folk som ligger och dör i massor på gatorna. Men det kommer att bli ett problem när det dyker upp och det problemet måste hanteras på ett eller annat sätt, säger Anders Lindström.

Fakta.Vem blir biten?

Det finns många teorier om vad som lockar myggor till en viss person. Myggexperten Anders Lindströms svar är både tydligt och trevande:

“Det är komplext.” Han avfärdar ryktet om att det ska gå att lägga sig naken på en myr och låta sig “bitas” för att bli immun i början av sommaren. Men det finns vissa riktlinjer, enligt experten:

Myggorna lockas till människokroppen bland annat av koldioxiden vi utsöndrar. En person med hög ämnesomsättning kan utsöndra mer koldioxid, vilket kan leda till fler myggbett.

Myggor lockas också av ämnen som utsöndras av olika bakterier som finns på huden, så att tvätta med en neutral tvål kan ha effekt.

När det kommer till myggmedel rekommenderas produkter godkända av Kemikalieinspektionen som innehåller till exempel DEET, icaridin och citroneukalyptusolja. De är bevisade effektiva och säljs på till exempel apotek.

Är du extra känslig kan det vara bra att tänka på påklädning, ljusa och tillräckligt grova, löst sittande plagg är det som gäller.

Källa: Anders Lindström

Fakta.Myggor

Det finns cirka 3 700 arter av myggor i världen. 100 av dessa bor i Europa. I Sverige finns 52 olika arter.

De flesta mygghonor suger blod, vissa suger från människor, andra bara från till exempel grodor och fåglar.

Vissa myggarter sprider sig nu norrut i Europa, inklusive nilfebermyggan och den invasiva tigermyggan och kyrkogårdsmyggan. Dessa arter kan potentiellt sprida virus som nilfeber, dengue, chikungunya och zika.

Källa: SVA


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen