Ann Tiberg om turerna kring reduktionsplikten


Efter år av kritik mot reduktionsskyldigheten gör de svenska högerpartierna en helomvändning och höjer den.
De stora förlorarna i denna manöver är Sverigedemokraterna, som varit de hårdaste kritikerna av reduktionsskyldigheten.
Som ett plåster på såren får de ytterligare sänkta drivmedelsskatter, men frågan är om det räcker för att övertyga väljare som sett SD föra något av ett kulturkrig mot inblandning av biobränslen i bensin och diesel.

Beskedet om att regeringen höjer reduktionsskyldigheten ser ut att bli budgetens största chock. Efter att det läckt ut i förväg tvingades regeringen hantera krisen och kalla till en blixtpresskonferens som gav så lite information att dagen fylldes av olika bakgrundsgenomgångar från olika departement i regeringen.

Det som står klart efteråt är att det har varit tuffa förhandlingar mellan regeringspartierna. Liberalerna kan möjligen se sig själva som vinnare, men hade nog gärna sett en ännu högre sänkningsskyldighet – och har nog också missat att se att regeringen nu lägger totalt 17 miljarder på att hålla nere bensinpriserna under denna mandatperiod. Den investeringen väntas öka körningen och därmed koldioxidutsläppen från transportsektorn avsevärt.

Har surrat sig till vallöften

Själva uppgörelsen sätter regeringens största dilemma i rampljuset. Tre partier har hållit fast vid vallöften om kraftigt sänkta bränslepriser. Samtidigt måste regeringen arbeta för att minska koldioxidutsläppen från biltrafiken – för att nå Sveriges klimatåtaganden gentemot EU till 2030.

Liberalerna, som innehar klimatministerposten, har inte gett några vallöften om lägre bensinpriser men haft det tufft i förhandlingarna i denna fråga. Att de nu får igenom en högre reduktionsskyldighet är nog en välkommen andning för den hårt prövade klimatministern, men detta kompenseras alltså med ytterligare sänkta drivmedelsskatter. I praktiken innebär det att regeringen låter statskassan bekosta utsläppsminskningar från trafiken.

Kommer det att räcka?

Innehållet i denna policyvändning är att regeringen ses som nyckfull och politiken blir otydlig. Regeringen måste pilla på det, även om de politiska förhandlarna i bakgrundssamtalen konstaterar att utfallet har varit till allas bästa: klimatpolitiken skärps utan att bilberoende hushåll blir lidande.

Frågan är bara vad de gör om detta inte räcker? För klimatpolitiken fortsätter att vara en av den här regeringens tuffaste frågor och det återstår obesvarade frågor om hur Sverige ska nå sina mål. Med eller utan nedsättningsskyldighet.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa