Bärplockare lovades bättre villkor – jobbar på vilodagar


Rödspräckliga bärbuskar på gläntan i Vargträsk i Västerbottens inland vittnar om att det bara är några veckor kvar av bärsäsongen. En intensiv tid i de svenska skogarna dit tusentals thailändska bärplockare brukar gå.
Men i år har allt förändrats.
– Jag har aldrig tjänat så här bra, säger Oraipan Bantjong och slår glatt ut med händerna blåfärgade av bären.
Han är en av cirka 1 200 personer från Thailand som har fått tillstånd att arbeta med bärplockning den här säsongen. Det är bara en fjärdedel av hur många det har varit de senaste åren, vilket har lett till mindre konkurrens och högre bärpriser.

När DN träffade Oraipan Bantjong för fyra år sedan berättade han att pengarna från bärplockningen gick till döttrarnas utbildning. Nu har barnen avslutat sina studier och inkomsterna går istället till att renovera och bygga ut huset i Thailand.

Efter DN:s avslöjande förra året om ett systematiskt utnyttjande av thailändska bärplockare kallade jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) situationen för ett “slaveri” och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) lovade att regeringen skulle göra “allt som behövs” för att få saker i ordning problemen.
Sedan dess har nya lagförslag lagts fram, transportörer har dömts för människoexploatering, minimilönen har höjts och myndigheterna har skärpt kontrollerna.
Oraipan Bantjong har inga klagomål på vare sig boendet, maten eller de orimliga kostnader som många av hans landsmän mött hos andra bemanningsföretag. Om allt går enligt planerna hoppas han kunna göra en vinst på minst 60 000 kronor, många gånger mer än vad han får av sitt vanliga arbete på risfälten i Thailand.
Men han jobbar hårt. Nästan varje dag i två månader.
Även på vilodagar.

För att de thailändska arbetarna ska få en bättre arbetsmiljö används släpvagnar till bilarna för att undvika övervikt och förutsättningarna har klargjorts. De använder huvorna över huvudet för att skydda sig mot väder och insekter.

Alla bärplockare som fått arbetstillstånd i år arbetar på uppdrag av Ransäter Invest AB, en av de största aktörerna i branschen.
Migrationsverket ville stoppa även dessa arbetare. Myndigheten befarade att de skulle arbeta mer än vad som är tillåtet enligt arbetstidsreglerna, men de inblandade företagen lovade att bete sig – och Migrationsdomstolen gick på deras linje.
För att möta den lagstadgade veckovila på 36 timmar, är arbetstagare schemalagda från måndag till lördag. Men både muntlig och skriftlig information, inklusive mejl till Migrationsverket, visar att de plockar bär även på söndagar.
Så på fritiden, när de har sin vilodag.
Då får de använda kundens bilar, bränsle och verktyg utan extra kostnad, precis som resten av veckan. Men betalningen för söndagsplocket kompenseras utöver ordinarie lön. Dessa två delar ska inte blandas ihop, enligt Johan Borg, vd på Ransäter Invest.
– Det är frivilligt och man kan sälja till vem man vill. Ingen tvingas till något, säger han.
Hur många av de anställda plockar också på söndagar?
– De flesta av dem. Många tar chansen att tjäna extra pengar istället för att sitta i rummet.
Har du fått signaler om att de säljer bären till någon annan?
– Vi inbillar oss att de flesta säljer sina bär till oss. Återigen är det frivilligt, men uppfattningen är att det upplevs som praktiskt. Sen kanske man vill göra det av lojalitet också, men vi forskar inte.
Anser du att bärplockarna är beroende av dig?
– Nej, allt fritidsplock bygger på frivillighet.

Tonvis med bär plockas varje dag i de svenska skogarna, men det är inte i närheten av de senaste årens volymer. Anledningen är att endast cirka 1 200 fick arbetstillstånd i år. De allra flesta nekades.

Johan Borg förtydligar att det inte var tanken från början. Arbetarna fick besked om att de var lediga på söndagar, men plockade ändå bär som vägdes in på måndagen istället. Företaget valde då att öppna upp invägningen även på vilodagen.
Varför kan de inte bara lämna över bilnycklarna när de är lediga?
– Det finns inte så mycket att göra på de här platserna som ofta är väldigt ensamma. Vi tycker att det är mänskligt att man har tillgång till ett fordon på fritiden.
Men vad är skillnaden i arbetet de gör på en söndag jämfört med till exempel en onsdag?
– Det blir samma slutresultat, men skillnaden är att man levererar en bärplockningstjänst på onsdag. Då är du schemalagd, har både rättigheter och skyldigheter och får lön oavsett om du hittar bär eller inte.
– På söndag är man dock helt ledig. Hittar du ingenting får du ingenting. Och om du inte vill, behöver du inte.

Innan invägningen är klar för kvällen har mörkret lagt sig över anläggningen i Västerbottens inland. Dagarna är ofta långa, men bilresan till och från skogen räknas inte som arbetstid.

Johan Borg berättar att företaget hade flera diskussioner med facket innan de hittade en lösning med arbetstiderna och fritidsplocket.
Jimmie Willefors, ombudsman på Kommunal i Västra Svealand, bekräftar att förbundet har informerats om den nya ordningen.
– Utifrån den information vi har fått kan jag inte se att detta strider mot kollektivavtalet.
Är det okej att bärplockarna jobbar varje dag länge?
– Jag säger inte det, men att plocka bär på fritiden är inte reglerat i kollektivavtalet.
Vem är ansvarig om en bärplockare är utmattad och kör i diket?
– Utifrån den aspekten är det klart att det kan bli problem. Ansvaret för arbetsmiljön ligger ytterst på arbetsgivaren.

Den organiserade bärindustrin i Sverige består huvudsakligen av utländsk arbetskraft. Efter fjolårets hårda kritik har bärplockarna fått bättre förutsättningar, men myndigheterna menar att företag i vissa avseenden kan röra sig i gråzonen av vad som är tillåtet.

Hanna Geurtsen, sektionschef på Migrationsverket, är skeptisk till upplägget.
– När det kommer besked om att gränserna för vad som är förutsättningar för den här anställningen tänjs på så utesluter vi inte att vi kan ta upp frågan om återkallelse av arbetstillståndet.
Flera aktörer har redan stoppats av Migrationsverkets hårdare kontroller det senaste året och den här typen av byggen kan leda till ytterligare konsekvenser, enligt Hanna Geurtsen.
– Det blir svårare att utreda, vilket motiverar allt mer fördjupade utredningsåtgärder från vår sida, säger hon.
DN har också varit i kontakt med företrädare för Skatteverket och Arbetsmiljöverket som anser att det kan vara värdefullt att pröva om bärplockning på fritiden ska bedömas organiserad av berörda företag. Anledningen är att det är viktigt för att pröva frågor som förmånsbeskattning, extra arbetsgivaravgifter och brott mot arbetstidslagen.
Johan Borg på Ransäter Invest menar däremot att man håller sig till reglerna.
– De stora vinnarna av det här är bärplockarna som kommer att tjäna mer än någonsin tidigare.

Vid 5-tiden ringer väckarklockan. En knapp timme senare sitter han och resten av arbetarna i gruppen i bilen på väg ut i skogarna. De får minimilön, men har möjlighet att tjäna mer beroende på hur mycket de väljer.

Ett lätt regn faller över Oraypan Bantjong och hans thailändska arbetskamrater när DN träffar dem under söndagsplockningen i de västerbottniska skogarna. Han gick upp som vanligt vid 5-tiden i morse.
Men varken långa dagar eller helgarbete är några problem så länge ingen hindrar dem, förklarar han.
– Vi jobbar så mycket vi kan. Vi behöver pengarna.
Läs mer:
DN granskar: “Bärplockning i Sverige den värsta tiden i mitt liv”
Ministrar i DN:s granskning: “Det handlar om slaveri”
Slit 12-timmarsdagar i skogen – Ica och Coop fortsätter att sälja bären
Exploaterade bärplockare föds upp i FN: “Sätt mer press på Sverige”

DN granskar bärbranschen

I en genomgång av bärbranschen har DN berättat om garantilöner som inte betalas ut, kostnader som äter upp nästan all förtjänst, dubbla kontrakt, undermåliga boenden och krav på att plocka en viss mängd bär varje dag även om man är svårt sjuk .

Efter DN:s granskning har LO krävt en lagändring, problemen har tagits upp i FN och regeringen har lovat att göra “allt som behövs” för att komma tillrätta med problemen.

Även Migrationsverket har skärpt sina kontroller och nekat betydligt fler arbetstillstånd än tidigare.

Tidigare i år föreslog en statlig utredning att bärplockare ska undantas från möjligheten att få arbetstillstånd i Sverige efter missbruk av regelsystemet.

Fakta.Största yrkesgruppen som beviljas arbetstillstånd

De senaste åren har det uteslutande varit thailändska medborgare som anställts som plockare av vilda bär i Sverige.

I år har cirka 1 200 thailändska bärplockare fått arbetstillstånd. Åren dessförinnan låg siffran på mellan 5 000 och 6 500.

Yrkesgruppen “bärplockare och planterare etc” är sedan flera år den största gruppen utanför EU som beviljats ​​arbetstillstånd av Migrationsverket.

Kommunal har möjlighet att yttra sig om anställningsvillkoren i tillståndsprocessen.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa