Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
Lova Ängsryds debutbarnbok “Familjen Nilsson och den mystiska appen” landar snart på biblioteket i Lövånger. Men till skillnad från andra kapitelböcker för åldrarna 6–9 har den ingen vanlig författare. Boken är ett DN-experiment, med syfte att undersöka hur lätt det är att sälja AI-genererade barnböcker. Och när “Familjen Nilsson och den mystiska appen” släpptes den 8 november fanns den direkt på en rad olika nätbokhandlar, även om både boken och Lova Ängsryd själv skapades av AI-verktyg.
E-boken finns listad på flera bibliotek i Sverige, medan den tryckta upplagan av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” bara är inköpt för en samling: Lövångers bibliotek.
När DN ringde Lövånger i fredags för att berätta sanningen om “Familjen Nilsson och den mystiska appen” stängdes biblioteket på grund av snöstorm. Men efter helgen är biblioteksassistenten Linda Åkermo tillbaka på plats och svarar på DN:s mejl om boken.
– Vi är ett litet bibliotek, så vi är två som jobbar och samma två som beställer böcker. Nu när jag vet vilken bok det gäller kan jag med rak arm säga att det är jag som är drabbad, skriver Linda Åkermo.
Filialen är ett av nio samhällsbibliotek i Skellefteå kommun och har öppet två dagar i veckan. Linda Åkermo berättar att köpet av “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var ett köpförslag från en familj i närområdet.
– De hade fått tipset från en hemsida till en bokhandel i Umeå. Sonen i familjen var väldigt sugen på att läsa boken som inte fanns i vår katalog, skriver Linda Åkermo.
Eftersom nätbokhandlar varken kontrollerar eller informerar om böcker är AI-genererade, det visade sig inte att texterna och illustrationerna i “Familjen Nilsson och den mystiska appen” är skapade med hjälp av en chatbot.
– Jag kan ärligt säga att den inte hade blivit inköpt om jag varit mer ifrågasättande, säger Linda Åkermo och berättar att frågan om AI-genererat material diskuteras mycket inom hennes arbetsgrupp på Skellefteå folkbibliotek, såväl som inom den biblioteksvärlden i stort.
Linda Åkermo syftar på en kolumn i Magasin K (21/10) där biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson beskriver en ökning av antalet egenutgivna barnboksförfattare och hon menar att nästan alla dessa böcker har “åtminstone ett AI-genererat omslag, och vad jag misstänker är delvis AI-genererat innehåll”. Sedan kommer Ivarsson till följande slutsats: “Låt oss börja med att inkludera riktlinjer för inköp av AI-genererat material i våra mediepolicyer. Att ta ställning är en bra början.”
När DN nådde Linda Åkermo på telefon i tisdags hade “Familjen Nilsson och den mystiska appen” ännu inte nått Lövånger.
Hur kommer du att hantera boken på biblioteket?
– Först och främst ska pojken som ville läsa boken få läsa den, det är det primära. Då pratade vi faktiskt om att använda den som exempel på en AI-bok i vårt läsfrämjande arbete. Vad blir egentligen innehållet i en sådan här bok och hur ser språket ut?
Använda boken som ett pedagogiskt verktyg, då?
– Ja, det var lite vad vi trodde från början, men vi har inte bestämt om vi ska behålla boken i katalogen eller inte.
Vad tänkte du själv när du insåg att “Familjen Nilsson och den mystiska appen” var AI-genererad?
– “Shit, att det är så enkelt att det bara glider förbi ens ögon.”
Linda Åkermo säger att biblioteket använder BTJ och tittar på andras bedömningar för stora beställningar, men att de oftast är generösa med köpförslag från allmänheten. Däremot tror hon att märkning och riktlinjer kring AI-genererade böcker skulle göra det lättare, både för bibliotek och för läsare.
– Det ska inte vara förbjudet att använda AI, men var tydlig med det i sådana fall, säger Linda Åkermo.
Läs också:
Den här barnboksförfattaren finns inte riktigt
