När DN jämförde bredbandspriser mellan bostadsrätter och hyresrätter är priserna för hyresgäster flera hundra procent, minst 200-300 kronor mer i månaden, än vad de som bor i bostadsrätt betalar. För snabbt bredband är prisskillnaderna ännu större.
– Det är för många mellanhänder som tar pengar, säger Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen.
Lägenhetsägarnas bredbandspriser bestäms i första hand av stadsnäten. Det finns närmare 200 stadsnätsägare, ofta kommuner som ville se till att deras medborgare får en billig och effektiv uppkoppling.
Ett exempel är världens största öppna stadsnät, ägt av Stockholms stadsbolag Stokab. Bolagets kunder är bredbandsmäklare, bredbandsbolag och fastighetsägare.
När DN uppmärksammade prisskillnaderna på bredband 2015 hade Stokab ett pris på cirka 60 kronor per lägenhet och månad.
Har Stokab höjt sina priser sedan dess?
– Vi har inte höjt priserna på länge, säger Susanne Lekengård, kommunikationschef på Stokab.
Hon kontrollerar uppgiften med företagets försäljningsavdelning.
– Ett snitt på 60 kronor stämmer ändå. Priserna varierar bland annat beroende på hur många lägenheter det handlar om, hur nätstrukturen byggts upp och hur länge kontraktet är påskrivet, säger Susanne Lekengård.
För hyresgäster som handlar det handlar uteslutande om individuella avtal där kunden kan välja mellan ett stort antal bredbandsbolag. Ett typiskt pris för hyresfastigheter är cirka 350-400 kr i månaden för 100 megabyte per sekund (mb/s) och 400-800 kr för en 1 000 mb/s anslutning. Det hyresgästen betalar för är inte bara stadsnätsavgiften och bredbandsbolaget utan ofta ska även fastighetsägaren och en bredbandsmäklare ha betalat. Till det läggs moms.
I flera av de bostadsrättsföreningar DN tittat på över hela landet kostar en 1 000 mb/s-uppkoppling runt 90–200 kronor i månaden, vilket gör att priset inte är så mycket högre för slutkonsumenten än vad stadsnätet tar ut. Omfattningen och frånvaron av mellanhänder håller nere kostnaderna för bostadsrättsföreningarna. När grundavgiften hålls nere sjunker även momsen.
För Hyresgästföreningen är bredband en het potatis.
– I våra hyresförhandlingar kräver vi styckpriser för hyresgästernas bredband. Vi ser mycket hellre att bostadsrättsföreningens lösning även når hyresgästerna, säger Stefan Björk.
Få av företagen som tjänar pengar på de högre bredbandspriserna för hyresgäster pratar öppet om hur prissättningen fungerar. Bredbandsbolaget Bahnhof skiljer sig från mängden och menar att priserna för bredband till hyresgästerna snarare är på väg upp än ner.
– När en bredbandsmäklare och fastighetsägare sitter mellan oss och hyresgästerna blir det dyrt. Ofta vill de ha totalt runt 300 kr per hyresgäst och månad. Då tillkommer moms och vår egen prissättning. Här har vi sett tendenser till att hyresvärdar, oavsett ägare, är på väg att höja sina priser, säger David Cossi, försäljningschef på Bahnhof.
Jon Karlung, vd för bredbandsbolaget Bahnhof, vill ha ner priserna.
– När man tänker på hyresgästerna så reagerar jag. Som bredbandsbolag kan vi tjäna lika mycket om vi säljer billigt utan mellanhänder till många i en fastighet som om vi säljer dyrare lösningar till flera enskilda hyresgäster, säger han.
Bahnhofs vd poäng att det krävs statliga föreskrifter som avgör hur mycket bredbandsmäklare, så kallade kommunikationsoperatörer, och hyresvärdar kan skära mellan.
– Vi har i åratal fört samtal med PTS, Post- och telestyrelsen, om att bredband är en form av naturligt monopol. Hyresgästen sitter med Svarte Petter. Det bästa är om staten genom PTS inför en prisreglering, men inget händer.
Peter Öhrn, pressansvarig på Post- och telestyrelsen, tror dock att utredningen om eventuella prisregleringar pågår.
– PTS genomför just nu en analys av delmarknaden “tillgång till fibernät”. Vi har tidigare gått ut med ett utkast till marknadsanalys och inhämtat synpunkter från olika aktörer, säger han.
Stefan Björk på Hyresgästföreningen tror dock inte att statlig reglering av bredbandspriser upp till hyresgäster kommer att sänka priserna tillräckligt.
– Risken är att staten sätter ett för högt pris, säger Stefan Björk.
Fakta.Prisskillnader på bredband
Prisskillnader: Om alla hyresrätter i landet, uppemot 2 miljoner, har bredbandskontrakt kan det bli så att de betalar uppemot 400 miljoner kronor mer per månad. För den enskilde som bor länge i en hyresfastighet (40 år eller mer) kan merkostnaden uppgå till 120 000 kr för samma bredband.
Stadsnätet Stokab har ett optiskt fibernät som motsvarar cirka 4 000 mil kabel. Detta nätverk är billigt och täcker hela Stockholms stad och delar av länet. Priset som Stokab tar är cirka 60 kronor per lägenhet och påverkas inte av vilken hastighet lägenhetsinnehavaren väljer.
Hyresvärdens kostnad: Att dra kablar i en fastighet kräver genomföringar mellan lägenheter, väggar och golv. Ett vanligt pris för att installera fiber, enligt DN:s granskning, är cirka 4 000 kronor i engångskostnader per lägenhet. Kablarna har en beräknad livslängd på 50 år.
Bredbandsmäklare, så kallade kommunikationsoperatörer, avgifter för att erbjuda hyresgästerna valfrihet att välja bredband från många bredbandsföretag. Kommunikationsoperatörerna tar då betalt från bredbandsbolagen, även hyresvärden får del av dessa pengar.
Källor: DN, Stokab, Open Universe, bredbandsbolag, Hyresgästföreningen
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.