Riksbanken spår både lägre inflation och fler räntesänkningar det kommande halvåret. Men stockholmarna – och till viss del även resten av svenskarna – har redan börjat fira. I Stockholmsrestaurangerna som serverade champagne ökade försäljningen med hela 42 procent under maj.
– Vi ser nu även i data från restaurangbranschen att konjunkturen vänder. Fram till maj i år har mängden sålt bubbel ökat med 15 procent i Stockholm. Det är ett tecken på att hushållen får morgonluft, säger Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

Han fortsätter:
– Inflationen ligger i princip på målnivån och Riksbanken indikerar flera räntesänkningar under hösten. Allt detta gör att vi får mer pengar i plånboken och det syns även när vi går på krogen. Så man kan tydligt säga att humöret blir bättre. Det syns i en hel del annan data och nu pekar detta också på att vi går åt rätt håll.

Stockholms Handelskammare har med hjälp av företaget Caspeco, som hanterar en stor del av kassaapparater i landet, tagit fram siffror på hur många gånger restauranger och pubar serverat champagne eller annat mousserande vin. Det gäller enheter, så det kan vara både enskilda glas och flaskor.
– Om vi ​​tittar på den totala konsumtionen av mousserande vin i Sverige ser vi att Stockholm står för en relativt hög andel. I Stockholm är detta en drink som dricks oftare än i övriga Sverige och jag drar slutsatsen att i andra delar av Sverige kanske man firar på andra sätt. Men exakt hur har vi inte kunnat mäta inom ramen för den här undersökningen, fortsätter Carl Bergkvist.
Jämfört med förra året ökade försäljningen av mousserande vin i Stockholm med 17 procent i maj och champagne med hela 42 procent. I övriga landet såldes 5 procent mer mousserande vin i maj, samt 4 procent mer champagne. Totalt uppgav 95 restauranger att de serverade champagne i journalerna från kassabolaget.
Branschorganisationen Visita märker också hur svenskarna ser ljusare på sin ekonomiska situation. Redan i mars skrev DN om hur förväntningarna på en förbättring av ekonomin höjdes av Taylor Swifts besök i Sverige. När Stockholms Handelskammare sammanfattade vad det hade inneburit visade det sig att Swifties spenderade 848 miljoner kronor i Stockholm under helgen som stjärnan var på besök.

Om de drack champagne i maj visar inte siffrorna. Men många fler stockholmare såg anledning att ta upp korken på flaskorna.
Branschorganisationen Visita representerar hotell, restauranger och nöjen. Deras chefsekonom Thomas Jakobsson spår en “rekordsommar”, som slår alla tidigare år.

– Totalt sett blir det högre efterfrågan. Det blir lite mer restaurangkonsumtion än tidigare och fler hotellnätter senare i sommar. Och fler nöjesparksbesök.
Men anledningen till det är egentligen inte att hushållen har mer pengar nu.
– Än så länge pratar vi om psykologiska effekter. Visserligen ser vi att bostadsmarknaden börjar lätta, vilket är en viktig indikator på att människor börjar fatta ekonomiska beslut som de har skjutit upp i snart två år.
– Det handlar inte om något vulkanutbrott. Men vi har fått väldigt hög skatteåterbäring och jag tror att det till stor del kommer att gå till olika typer av semesterkonsumtion, konstaterar Thomas Jakobsson och berättar att spenderbyxorna på sommaren hänger ihop med ett nytt beteende som utkristalliserades under lågkonjunkturen.
– Under de här senaste åren med lägre köpkraft har vi sett att det framför allt är vardagskonsumtionen som har dragits ner. Men samtidigt har de ökat sin konsumtion av saker bortom vardagen, som semester. Det är där du lägger mer pengar.
– Man är helt enkelt inte lika benägen att spara när det gäller semestrar, högtider och andra typer av oregelbundna högtider, samtidigt som man i stor utsträckning har rationaliserat bort latten i tunnelbanan på väg till jobbet. Och till viss del även luncher.

Enligt Thomas Jakobsson försäljningsvolymen för kaféer har minskat med tre procent det senaste året. Den återhämtade sig aldrig helt från pandemin innan den föll igen. Det är nu 6 procent under 2019 års nivåer.
Mycket av beteendet med att ägna sig åt nöjen, restaurangbesök och champagne handlar om människors förväntningar på att de ska få mer pengar. De förväntade räntesänkningarna kommer inte att märkas i plånboken förrän flera månader senare.
Hotell-, restaurang- och nöjesbranschen gynnas bäst om vädret är soligt och fint. Likaså kan kronans värde mot starka valutor, som den amerikanska dollarn, i större utsträckning locka utländska turister.
– Vädret och valutan är de två saker som jag tror kommer att avgöra om det blir rekord i sommar eller inte, konstaterar Thomas Jakobsson.