För sju år sedan gick omkring 63 procent av eleverna från Tingbjerg skola vidare till en gymnasieutbildning. Idag är samma siffra nästan 100 procent.
Därför ringde Marco Damgaard till statistikavdelningen. Kan det verkligen vara sant?
Ja, var svaret.
De senaste veckorna har det kommit många rapporter om svenska ungdomar som begått allvarliga våldsdåd i Danmark. Det har fått politiker på båda sidor sundet att reagera. Förra veckan reste justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Köpenhamn för att diskutera saken med sin danska kollega.
– Jag vet att man i den svenska debatten säger att man i Danmark har genomfört hårda straff, en hård politik, mer polis och allt det där. Man måste ta problemen på allvar. Polis och straff är en del av det. Men gör man bara det så misslyckas man, säger Marco Damgaard.
Bostadsområdet Tingbjerg klassificerassi flera år som ett “hårt getto” – ett särskilt utsatt område med hög kriminalitet, generellt låg utbildningsnivå och låga inkomster.
När Marco Damgaard tillträdde som rektor på Tingbjerg skola för åtta år sedan pågick gängrekrytering i korridorerna.
– Jag var med och kastade ut unga killar som inte gick i skolan utan var här för att “prata med någon”. Tyvärr var det alltför många av våra elever som bröt mot lagen, säger Marco Damgaard.
Nu går han piggt i vita Adidas-sneakers, hälsar förbipasserande elever och korsar skolgården som stängts av för återuppbyggnad. Han har nyligen bestämt sig för att kandidera för Socialdemokraterna i riksdagsvalet om några år.
– Det är lätt att tro att det i Danmark bara har funnits gängpaket och “parallella samhällslagar”, men man ska inte glömma den förebyggande insats som vi i samarbete med polisen är med och gör. Många faktorer spelar in.
En sak var avgörande för Marco Damgaard – den så kallade “Tingbjerg-undersökningen”. I den ställde ett antal forskare frågor till lärare, föräldrar och barn om skolan och deras förväntningar på varandra. Det var ingen munter läsning.
Undersökningen visade att både lärare och föräldrar i området hade negativa förväntningar på barnen. Det fanns en utbredd uppfattning om att de unga skulle få svårt att klara sig i livet, att många förmodligen redan var inblandade i kriminalitet och att de inte tyckte om att gå i skolan.
– Vi hade låga och negativa förväntningar på de här barnen.
Både lärare och föräldrar trodde att många fler var kriminella än vad som faktiskt var fallet. Dessutom tyckte de flesta barnen väldigt mycket om att gå i skolan. Kort sagt: Bilden av barnen i Tingbjerg skola var allvarligt missvisande.
– Om barnen tror att alla förväntar sig att de inte ska gilla skolan och att de är kriminella blir det lätt en självuppfyllande profetia, säger Marco Damgaard.
Han gick ut för att knacka dörr och prata med föräldrar.
– De resursstarka familjerna i området valde andra skolor. De sa att de valde “fler danska skolor”, med bättre integration och utbildning.
Två saker behövde göras. En handlade om pengar (mer resurser, mer personal). Det skulle kommunen kunna ordna. Den andra handlade om något betydligt mer diffust.
– Det viktigaste vi har gjort är att förändra vårt sätt att se på barnen och området. Det handlar om attityd, mindset, säger han och fortsätter:
– Vi bestämde oss för att göra om skolan. Vi sa att vi ska vara en dansk skola, med danska värderingar. vad betyder det? Jo, det handlar om demokrati och demokratisk fostran, säger han.
Steg ett var att höja kraven på föräldrarna.
– Vi sa att alla barn ska delta i all undervisning. Alla ska duscha efter idrotten, oavsett religiös tro, alla ska ta del av kristendomsundervisningen.
Steg två: få all personal med i förändringsarbetet.
– När jag började här var det många jättebra lärare, ungefär hälften är kvar. Men några var utbrända och trodde inte på den här skolan längre.
Arbetet har varit krävande för alla inblandade, påpekar han.
– Det har krävts att man slutar vara negativ och säger: “det här är en omöjlig arbetsplats”.
En del av personalen har successivt valt att sluta. På Marco Damgaards begäran har andra fått lämna sina tjänster.
– Jag har fått sparka några, av olika anledningar. Det måste man kunna göra som ledare. Det räcker inte med att jag tror på det här arbetet, alla andra måste tro på det också, annars fungerar det inte.
Den tredje delen har agerat om att skapa positiva gemenskaper för barnen – både i skolan och på fritiden. Delar av de resurser som kommunen tilldelat skolan har gått till gratis fritid för de yngre barnen – och ungdomsklubbar för de äldre.
– De ska känna att de är en del av en gemenskap och att de hör till, men också att de kan bidra med något, att de behövs i samhället. Då hamnar de inte i kriminalitet, gängmiljön blir inte lika attraktiv.
I klass 8 har eleverna precis haft lunchrast. Asmaa Abdullahi och Rico Huseini har båda siktet inställt på en gymnasieutbildning efter nian.
– Jag vill jobba med något inom hälsa och sjukvård, säger Asmaa Abdullahi.
Det är inte bara skolan i Tingbjerg som har förändrats under deras uppväxt.
– Det byggs mycket och det har kommit många nya butiker, som till exempel Lidl, förklarar Rico Huseini.
Tingbjerg bestod tidigare av cirka 6 000 bostäder – alla billiga hyresfastigheter. Om några år står ytterligare 1 000 bostäder klara, en blandning av friköpare och radhus. För snart två år sedan togs området bort från den så kallade “gettolistan”.
– Jag tycker att det är skönt att vi inte heter ghetto längre, så att folk inte tycker illa om oss, säger Rico Huseini.
– Jag tror att lärarna förväntar sig att vi gör ett bra jobb och lär oss något. Det handlar mer om processen än vilket resultat vi får, säger Asmaa Abdullahi.
Särskilda satsningar på matte och danska har varit viktiga, förklarar läraren Jørn Sass Husum, som arbetat på skolan sedan 2001.
– Under matte och danska är vi alltid tre lärare i två klasser. Detta gör att vi kan dela in oss i mindre grupper.
På högstadiet pratar lärare och elever mycket om framtiden.
– De ska veta vilka alternativ de har när de går ut skolan. Och de borde lämna skolan med en känsla av att det jag går in i nu kan jag lyckas med, säger Jørn Sass Husum.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
