Därför drabbas kvinnor av utmattning, enligt Vision.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.

Våren 2024 nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken inom välfärden, som undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. År 2023 uppgick kostnaderna för sjukfrånvaro för kommuner och regioner till 51,4 miljarder kronor – en ökning med över 50 procent sedan 2013, enligt Socialförbundet.

Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, pekar på flera anledningar till att det ser ut så här: Dåliga förhållanden, arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning.

– Sedan finns det också den här samvetsstressen. Det är yrken som arbetar med att möta medborgare, ge stöd i utsatta situationer, hjälpa äldre eller barn. När man under sin arbetsdag inser att man inte gör tillräckligt skapar det etisk stress, säger hon.

Ytterligare faktorer är en upplevd brist på kontroll och konflikter på arbetsplatsen.

I sin rapport om mental ohälsa i arbetslivet nämner Försäkringskassan dubbelarbete som en viktig orsak. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade 2023 att kvinnor fortfarande bär den tyngsta bördan när det gäller oavlönat arbete i hemmet och vård av barn eller anhöriga.

– Det visar sig att kvinnor tar ett större ansvar och måste kompensera med sin hälsa. Istället för att återhämta dig jobbar du lite extra, tar inte dina pauser och går med konstant dåligt samvete. Det leder till att man hamnar i en situation som gör att man blir sjukskriven, säger Veronica Magnusson.

Det är inte bara ett problem inom välfärden. Faktum är att kvinnor löper dubbelt så stor risk att bli sjuka av stress – oavsett yrke.

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I boken “Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka” skriver Söderlund om utmattningssyndrom och den forskning som finns på området. Hon beskriver problemet som multifaktoriellt, och menar att det inte går att förklara varför kvinnor drabbas i högre grad utan att prata om jämställdhet.

– Det sägs att vi är så jämställda i Sverige, men många kvinnor upplever det inte så. Du blir sämre behandlad på jobbet, får fler skräpuppdrag, mindre uppskattning för ditt arbete och lägre lön. Ingångslönerna skiljer sig till och med åt för kvinnor och män i samma bransch. Det finns så många orsaker till utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

SCB:s senaste jämställdhetsmätning visar att 2023 hade kvinnor i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av männens.

– Ekonomi är en viktig faktor för vårt välmående, och ger till exempel friheten att lämna en dålig relation.

Andra aspekter som Hedvig Söderlund tar upp är sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.

– Det är väldigt stressigt och utmattande, inte minst på arbetsplatsen, att behöva ta itu med allt detta vid sidan av vårt arbete. Jag tror att man måste jobba uppifrån för att ändra värderingar. Till exempel är lika lön centralt för att visa nästa generation att kvinnor är lika mycket värda som män. Attityder är svåra att ändra, det tar tid, säger hon.

Veronica Magnusson håller med.

– Det är verkligen en jämställdhetsfråga att kvinnors yrken och arbetsuppgifter ska värderas lönemässigt, och att de ska lyssnas på i sitt yrke. Jag ser ett behov av att höja statusen för de här yrkena så att man faktiskt får de resurser och verktyg man behöver för att göra sitt jobb, säger hon.

Facket i Välfärden har presenterat förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det handlar om att långsiktigt säkra finansieringen av välfärden och att arbetsplatserna ska arbeta aktivt med hälsofaktorer. De vill också att långvariga brister i arbetsmiljön ska få konsekvenser i form av sanktionsavgift.

– Här tycker jag att det är väldigt relevant att jämföra med till exempel byggsektorn där arbetsgivare kan förses med avgifter kopplade till brister som kan leda till olyckor eller sjukdom. Där får det konkreta konsekvenser, medan det i välfärden inte leder till en insats, säger Veronica Magnusson.