En ung man filmar sig själv i en flygstol. Ovanför videon en vit text om att han satt i sin plats i 17 timmar, utan mat, vatten, sömn, toalettbesök eller underhållning. Det enda han tittade på var skylten med säkerhetsrutiner på baksidan av stolen framför honom. Över sex miljoner har sett klippet.
Mannen har “rawdogged” – det nya fenomenet på sociala medier där användare visar hur de tar sig igenom en lång flygresa utan några som helst distraktioner. Syftet är att utmana dig själv, få en digital detox och testa dina gränser.
Det är bara ett exempel på en uppsjö av trender som ständigt vinner mark i den digitala världen.
– Folk blir nyfikna, alla vill följa med och det blir en slags masspsykos, säger Eva Ossiansson, doktor i nationalekonomi som är expert på sociala medier.

I en annan video tittar på en ung flicka in i kameran och frågar tittarna vad hennes “blindhet” är. Det är en trend där användaren frågar publiken vad de har för brister och hur de kan förbättra sitt utseende.
“Du har för stora läppar.”
“Du har ögonbrynsblindhet.”
“Ta av dig dina lösögonfransar.”
Kommentarsfälten kryllar av åsikter från främlingar.
Paralleller kan dras till “looksmaxxing” – namnet på trenden där män försöker maximera sitt utseende på olika sätt, från tandblekning och intensiv styrketräning till steroider och procedurer.
De fenomen som helt plötsligt verkar invadera de sociala mediernas flöden är för många för att nämnas. Vissa stannar kvar länge, andra blir bara mindre flugor som glöms bort lika snabbt som de dök upp.

Vad blir utbrett och att bli viral påverkas av flera olika faktorer, påpekar Eva Ossiansson. Ett fenomen kan skapas av någon som lyckas trycka på rätt knappar, som förstår logiken i sociala medier. Ofta får fenomenen ett extra lyft om de syns på flera olika plattformar, gärna även i traditionella medier.
– Det har förändrat sättet vi kommunicerar på, vilket har bidragit till att alla dessa trender har blivit snabbare. Det finns en uppsjö av grupper som skapar olika material, så det finns många saker som kan bli virala.
De flesta har tillgång till sociala medieplattformar där de kan påverkas och påverka.
– Spridningen kan bli så mycket större på sociala medier. Vi pratar med varandra 24/7, var som helst och med vem som helst, på en mängd olika plattformar. Alla är kommunikatörer som bidrar genom att nå ut med olika budskap, säger Eva Ossiansson.

Enligt Per Kristensson, professor i psykologi och föreståndare för Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet bygger viljan att följa trender på en stark mänsklig vilja att ingå i en grupp.
– Känslan av att tillhöra är mycket starkare än man tror, ​​säger han.
Per Kristensson berättar om in- och ut-grupper, där vi vill vara med i in-gruppen och följa vad individerna i den gruppen gör. För unga kan dessa grupper vara särskilt tydliga och viktiga, där andra unga ofta ingår i in-gruppen, medan äldre, till exempel föräldrarna, är ut-gruppen. Unga människor kan ofta fortfarande leta efter sin identitet och följa flödet i större utsträckning.
Går man emot vad gruppen gör finns risken att ses som onormal och avvikande.
– Vi har en drivkraft att vilja undvika den typen av situationer, säger Per Kristensson.
Samtidigt vill många vara unika – men på rätt sätt.
– Om alla i gruppen gillar fotboll så handlar det om att ha varit på AIK:s fotbollsmatch medan de andra gick för att titta på det lilla lokala laget.

Vissa fenomen kan vara skadligt – vissa rent farligt. “Rawdogging”-trenden har kritiserats av läkare. I BBC kallade en läkare trenden “idiotisk” och påpekade att man vid långdistansflyg riskerar uttorkning – varför det går emot alla medicinska råd att undvika mat och dryck på ett plan.
Det finns också en rad utmaningar, så kallade “utmaningar”, som inte sällan utförs av barn som inte är medvetna om riskerna.
I “blackout-utmaningen” virar personen en sjal eller skärp runt halsen, eller på annat sätt stänger av syretillförseln, i syfte att svimma och bli medvetslös. Det finns till och med rapporter om dödsfall bland människor som har slutfört denna utmaning.
Den välkända “kanelutmaningen”, där man ska äta en sked kanel, har varit populär i flera år och är något av en klassiker i sammanhanget. Utmaningen låter enkel – men att äta ren kanel i sådana mängder är svårt, torkar ut munnen och resulterar oftast i att kryddan flyger ut ur munnen. Men utmaningen kan också få allvarligare konsekvenser, om man råkar andas in de små partiklarna. Då kan kanelen skada lungorna.

Enligt Eva Ossiansson finns det forskning som visar att vi tenderar att sprida saker som väcker starka känslor.
– Något som är glädjefullt eller skrämmer oss eller sticker ut, som ger oss en annan sorts känsla. Då kan det bli en snackis.
Per Kristensson menar att särskilt unga människor kan bli förblindade av drivkraften att tillhöra och ibland förbise möjliga konsekvenser av olika trender.
– Sedan finns det också en belöning på andra sidan, för om man lyckas genomföra något svårt får man uppmärksamhet, då ses man som en tuff person, säger han.