Värmlands företagare är en viktig kugge i omställningen mot en hållbar framtid. Förutom att hålla koll på miljöpåverkan från företagets kärnverksamhet kan anpassade rutiner för inköp av arbetskläder ge både ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar, skriver Amanda Düsing och Anders Carlsson på arbetsklädesföretaget Blåkläder.

Idag har många blivit vana vid att kläder går sönder eller bleknar och tappar passformen snabbare än nödvändigt. För ett företag innebär det regelbundet inköp av nya arbetskläder – en belastning för både ekonomin och miljön.

Klädindustrin orsakar lika mycket eller mer klimatpåverkande utsläpp än flyget. Därför är det minst lika viktigt att ändra sin inställning till kvalitet och köpa så lite arbetskläder som möjligt, som att till exempel ändra företagets resvanor.

Det är ingen slump att hållbara plagg är en viktig del av EU:s strategi för att göra textilindustrin mer hållbar. Eftersom den största påverkan av ett plagg sker i tillverkningen är det helt enkelt bättre för klimatet och miljön ju färre plagg som tillverkas. Och det mest effektiva sättet att minska miljöpåverkan från en redan tillverkad textilprodukt är att använda den under lång tid.

Företag som vill ta ansvar för miljön måste därför börja räkna med plaggens förväntade livslängd i sina beräkningar för att få en mer rättvis bild av den totala klimatpåverkan.

Här är tre screeningfrågor som köpare kan ställa sig själva innan de beställer nya arbetskläder:

1. Behöver vi verkligen detta?

Många företag har fasta rutiner för inköp, till exempel hur många plagg som ska köpas in per anställd på ett år. Det blir snällare mot både miljön och plånboken att se över det verkliga behovet av något nytt.

2. Hur slits våra kläder ut?

Slitaget på arbetskläder är ofta omfattande, men det ser olika ut på olika arbetsplatser. Se över hur befintliga kläder har burits och prata med medarbetarna om vilka kvalitetsaspekter som är viktiga i deras dagliga arbete.

3. Vad vet vi om hur plagget är tillverkat?

Uppriktigt sagt har många klädmärken alldeles för lite kontroll över om deras kläder tillverkas under schyssta förhållanden, både socialt och miljömässigt. Få har möjlighet att påverka om fabrikerna drivs med grön el eller kol och olja. Om det ska förändras behöver fler köpare kräva att leverantören kan påverka hållbarheten i hela värdekedjan.

Genom att låta befintliga arbetskläder fungera tills de verkligen ska gå i pension och välja kvalitet kan värmländska företag bidra till utveckling i rätt riktning. Fråga gärna dina leverantörer hur länge deras arbetskläder förväntas göra jobbet.

Amanda Düsingstyrelseordförande Blåkläder

Anders CarlssonVD för Blåkläder