I en värld där vi ständigt pratar om rättvisa, jämlikhet och att skydda de utsatta finns det fortfarande en verklighet som vi inte ser – eller väljer att inte se. Psykologiskt våld, det tysta våldet, är den sortens övergrepp som lämnar få eller inga synliga spår, men som ändå förstör liv, sakta och obevekligt. Vi måste sluta låtsas att detta våld är ett problem som bara drabbar kvinnor, och att förövarna alltid är män. Sanningen är mer komplex, och mycket mörkare, skriver Fredrik Andersson, Akillesförbundet.

I flera år har vi fokuserat på den fysiska delen av relationsvåld. Ett blåmärke, en bruten arm, en narig läpp – det är vad vi ser och det är vad vi fördömer. Men vad händer när våldet inte lämnar några synliga spår? När det är ord som krossar en människas självkänsla, när manipulation och förnedring får någon att tvivla på sitt eget värde?

Detta är en form av övergrepp som är lika förödande som fysisk misshandel – om inte värre. Och det kan komma från vem som helst. En förövare kan vara en man eller en kvinna, och ett offer kan vara både en kvinna och en man.

Vi måste sluta kategorisera våldets ansikte.

Det är lätt att fastna i gamla föreställningar om att män är förövare och kvinnor är offer. Men verkligheten ser annorlunda ut. Även män utsätts för psykiskt våld, och det är minst lika skadligt. Många män lever med konstant förtryck, kontroll och känslomässigt sammanbrott från sina partners, men vi pratar inte om det.

Varför? För samhället accepterar fortfarande inte riktigt att män kan bli offer. Den bilden är skadlig, både för de män som drabbas och för kvinnor som inte får sitt övergrepp tagna på allvar när de begår det. Det är lika viktigt att förstå att psykiskt våld i homosexuella relationer ofta osynliggörs ännu mer, vilket gör att drabbade individer hamnar i ännu större mörker.

Vi måste börja inse att psykiskt våld inte följer könsgränser. Att få höra varje dag att du är värdelös, att ingen annan kommer att älska dig, att du inte kan leva utan förövaren – det kan förstöra din självkänsla för livet. Och när detta sker bakom stängda dörrar, när det inte finns några fysiska skador att visa för det, blir det ännu svårare att söka och få hjälp.

För hur förklarar man för andra att man är trasig inombords? Hur beskriver du smärtan av ord som tär på din värdighet, dag ut och dag in?

Det psykiska våldet kan döda utan att någon ser det komma.

Vi pratar ofta om att minska självmord, men vi måste också inse att många självmord är resultatet av långvariga psykiska övergrepp. Det är en form av våld som dödar långsamt, inifrån, tills offret inte längre ser något hopp. För varje person som tar sitt liv på grund av psykisk misshandel är det ett annat liv som hade kunnat räddas om vi bara hade sett varningstecknen. Men eftersom psykiskt våld inte alltid är synligt missar vi ofta möjligheten att hjälpa till.

Hur många offer har redan gått förlorade för psykisk misshandel? Hur många fler måste vi förlora innan vi tar det här på allvar?

Vi måste göra mer för att hjälpa alla som drabbas.

Det måste bli en prioritet att erbjuda hjälp till både män och kvinnor som utsätts för psykiskt våld. Våld är lika fruktansvärt oavsett vem som drabbas, och konsekvenserna är lika förödande. Vi behöver mer stöd, mer resurser och ett starkare fokus på psykiskt våld i våra samhällsdiskussioner. Att tala om våld som en genusfråga är att ignorera en stor del av dem som lider i det tysta.

Det finns de som aldrig kommer att förstå den enorma skada som psykiskt våld kan göra, och sanningen är att om du inte själv har blivit utsatt för ett offer är det omöjligt att helt förstå dess förödande effekter. Men vi har inte råd att ignorera det. Om vi ​​menar allvar med att skydda de utsatta måste vi inse att offer och förövare kan vara av vilket kön som helst och att psykiskt våld är lika allvarligt som fysiskt våld.

Låt oss sluta blunda för det osynliga. Låt oss börja prata om psykiskt våld som det dödliga hot det faktiskt är. Och framför allt, låt oss sträva efter ett samhälle där alla får den hjälp de behöver, vare sig de är män eller kvinnor, vare sig deras ärr är synliga eller inte.

För tystnaden måste brytas – innan fler mister livet i skuggan av det osynliga våldet.

Fredrik Andersson

Akilles förbund