Rätten och möjligheten att delta i folkbildning och kultur i hela landet bör vara en självklarhet för alla. Så är det inte längre, skriver Helén Pettersson och Annica Dahl.

Folkbildningen står inför stora utmaningar då regeringen förra året beslutade att en tredjedel av stödet till studieförbunden ska tas bort fram till 2026. Detta i en tid och i en miljö då folkbildningen behövs som mest. Ett tungt ansvar vilar på den nye utbildningsministern Johan Pehrson (L) att bevaka folkbildningen, en av demokratins hörnstenar, som också bidrar till motståndskraft och beredskap.

Rätten och möjligheten att delta i folkbildning och kultur i hela landet bör vara en självklarhet för alla. Det är det inte längre. Regeringen Tidö började redan förra året med kraftiga nedskärningar av statsbidragen till studieförbunden.

Detta märks redan och slår hårdast mot landsbygden och redan utsatta grupper: Äldre i ofrivillig ensamhet, personer med funktionsnedsättning, personer som inte har svenska som modersmål och personer med psykisk ohälsa, för att nämna några. Regeringens nedskärningar drabbar i hög grad de som redan står längst ifrån makt och inflytande.

På mindre orter runt om i landet är studieförbund den enda mötesplatsen där människor kan samlas för att träffas, lära sig, diskutera och delta i kulturaktiviteter. När ljuset släcks på sådana mötesplatser finns det inget alternativ för de som bor där. Det gör inte bara Sverige tråkigare – i längden utgör det ett hot mot själva demokratin.

Flera oberoende källor visar att särskilt utsatta grupper drabbas mer i kristider. Detta gör studieförbunden till en unik resurs, med sin förmåga att nå ut till specifika målgrupper som annars ofta står utanför viktiga satsningar. Att spara pengar på folkbildningen blir därmed inte bara en ekonomisk fråga – det är också en fråga om demokratins motståndskraft.

Studentföreningarna gör uppmed sitt samarbete med över 15 000 föreningar över hela landet, en av den svenska demokratins viktigaste infrastrukturer. Året runt erbjuder vi folkbildning inom en rad områden som stärker både individen och samhället. Idag hålls studiecirklar och kurser inom till exempel hemberedskap, källkritik och nätsäkerhet, för att sprida kunskap och stärka medborgarnas förmåga att hantera och agera i en krissituation.

Denna aktivitet är särskilt viktig i tider av ökad oro, där den enskilde medborgarens beredskap att klara sig under en kris – vare sig det är en naturkatastrof, cyberattacker eller till och med krig – blir en hörnsten i samhällelig motståndskraft.

En demokrati byggs nerifrån och upp och garanteras av ett aktivt civilt samhälle där människor organiserar sig och formar tillsammans. Här finns ett sammanhang och de boende har möjlighet att bilda en gemensam röst. Det är där samhällets motståndskraft byggs och upprätthålls.

Det arbetet börjar med alla människors tillgång till ett sammanhang, till utbildning och kultur, till debatter och möjlighet att påverka. Oavsett var i landet du bor, eller från vilka förutsättningar du har.

Mot bakgrund av detta vill vi att regeringen:

● Stoppa nedskärningarna i offentliga utbildningsanslag för att garantera tillgång till utbildning och kultur för alla, oavsett geografisk plats eller bakgrund.

● Tillsätt en utredning med förslag för att försvara och stärka demokratin.

● Beakta betydelsen av studieförbundens verksamhet som plattform för demokratisk utveckling och organisering av det civila samhället och att detta bör prioriteras i regeringens politik.

Helen Pettersson

Föreningsordförande, ABF

Annica Dahl

Förbundssekreterare, ABF