På Food Waste Day 2024 står vi inför ett absurt faktum: 733 miljoner människor lever med hunger och undernäring, medan en tredjedel av all mat som produceras i världen går förlorad eller slängs. Det här är inte bara ett slöseri med resurser, utan en tydlig indikation på att vårt globala matsystem är snett och ohållbart, skriver Malin Flemström, vd för The Hunger Project Sweden.

Matsvinn är bara en av de många effekterna av ett ohållbart matsystem. Andra är att maten ofta är för dyr (särskilt näringsrik mat), maten når inte de som behöver det mest och mycket av det som odlas används inte till mat, utan till djurfoder. Men, att människor som odlar vår mat varje dag ofta går hungriga själva är kanske det mest absurda med dagens matsystem.

Hungerprojektet arbetar med småbrukare som är mest drabbade av bristerna i dagens livsmedelssystem, och av de ökande klimatförändringarna som slår hårt mot deras småskaliga jordbruk. Här är det knappast något slöseri i konsumtionsledet, men å andra sidan är brist på kyl- och lagringsmetoder ett stort problem som leder till onödigt slöseri i produktionsledet.

För att småbönderna ska kunna överleva på sin matproduktion behöver de rätt förutsättningar, såsom tillgång till marknader för att sälja maten, tillgång till lager för att lagra maten säkert och inte minst möjligheter att påverka och kontrollera sin matproduktion själva.

Vi kan konstatera att dagens sätt att producera, distribuera och konsumera mat skapar ojämlikhet och skadar både människors hälsa och miljön. För att ändra på detta krävs stora förändringar, inte bara på individnivå utan genom hela leverantörskedjan.

Det positiva är att det finns lösningar och att det går att ändra nuvarande sätt. Årets matsvinnsrapport från UNEP fokuserar mer på lösningar än vad tidigare rapporter har gjort, med särskilt fokus på offentlig-privata partnerskap för att minska matsvinnet.

Några av förslagen inkluderar utbildning och ökad medvetenhet, strängare regler kring matsvinn och användning av innovativ teknik för att spåra och minska förluster längs hela leveranskedjan. Det finns också potential i att utveckla bättre förpackningar som förlänger livsmedels hållbarhet och att stärka samarbetet mellan politiker, näringsliv och civilsamhället för att nå gemensamma mål.

Det är inte små förändringar som behövs – vi talar om ett behov av stora, globala systemförändringar. Vårt matsystem måste omstruktureras för att kunna ge tillräckligt med näringsrik mat till alla människor utan att samtidigt utarma våra biologiska system eller förvärra klimatkrisen.

Låt oss se Matsvinnsdagen 2024 som startpunkten för en möjlighet att samlas och agera för en omställning till ett mer hållbart matsystem som gynnar både människor och planeten. Det krävs ett gemensamt ansvar från politiker, företag och från oss konsumenter som behöver ställa krav, för att detta ska bli verklighet.

Malin FlemströmVD för The Hunger Project Sweden