Sverige har utmärkta förutsättningar att klara en snabb omställning utan ny kärnkraft. Idag löser marknaden både energi- och kraftbehov under alla timmar på året med befintlig produktion, kablar till utlandet, marginalprissättning och fortsatt effektivitet, skriver Robert Halvarsson och Monika Bubholz.
Många företag vill bygga förnybar energiproduktion på marknadsmässiga villkor. Men inget företag vill göra samma sak med kärnkraft. Därför har regeringen tillsatt en utredare som ska föreslå hur staten ska behandla och subventionera kärnkraften för att locka någon att investera.
Vi tycker att det är ett riktigt dåligt förslag. För det första blir det dyrt för oss skattebetalare, och det drar också mattan ur alla miljömässigt bättre alternativ som finns och utvecklas i snabb takt. Mer kärnkraft leder också till fortsatt livsfarligt radioaktivt avfall som kommande generationer kommer att behöva hantera och leva med i tusentals år.
Sverige har utmärkt förutsättningar för att klara en snabb omställning utan ny kärnkraft. Idag löser marknaden både energi- och kraftbehov under alla timmar på året med befintlig produktion, kablar till utlandet, marginalprissättning och fortsatt effektivitet.
Elförbrukningen är också lägre idag än för 30 år sedan, trots att vi är två miljoner fler människor. Merparten av merförbrukningen avser vätgasproduktion, en gas som kan lagras när tillgången på billig vindkraftsel är god och därför inte belastar elnätet när det råder brist på el.
De är i huvudsak tre utmaningar som vi behöver hantera och som Tidöpartierna motiverar kärnkraftssatsningen med:
1. Energibrist: I framtiden om cirka 20 år kommer behovet av el att fördubblas för att klara omställningen. Vindkraft till havs kan enkelt leverera motsvarande elproduktion. Ansökningarna om att bygga alla dessa vindkraftsparker i Östersjön och Nordsjön finns redan där, om inte regeringen säger nej.
2. Strömbrist: Det finns ett antal dagar då varken sol- eller vindkraft genererar tillräckligt med ström, vanligtvis en kall vinterdag. I dessa dagar kan elpriset vara högt. Sverige kan då behöva importera el från våra grannländer (vi exporterar normalt till dem). Med förbättrade linjer kan till exempel Norge, som satsar stort på flytande vindkraftverk, exportera el från sina vattenkraftsreserver. Batterier och svenskutvecklade vätgasgasturbiner kommer också att bidra. Dessutom de som kan minska sin förbrukning för att elen är dyr dessa timmar. I gengäld blir elen billig dagar med sol och vind.
3. Elsystemets stabilitet: Kärnkraften kan inte återställa frekvensen om ett fel uppstår i systemet, bara bidra till att frekvensen inte sjunker lika snabbt. För att återställa krävs vattenkraft, batterier och andra källor som snabbt kan öka sin effekt. Svenska Kraftnät köper redan tjänster som bidrar till nätstabilitet på marknadsmässiga villkor. I framtiden kommer även vindkraften att bidra med sin kapacitet för dessa tjänster. Beroende på elpriset kommer vindkraft antingen att ge el eller stabilitet till elnätet, normalt en kombination.
Eftersom utmaningarna kan lösas utan att staten går in på marknaden blir det orimligt dyrt för staten att garantera 80 öre per kWh för all tillkommande kärnkraft i 40 år.
Det gör att vi skattebetalare och elkonsumenter får en dyr skatt bara för att Tidöpartierna låter sin politik styras av ett orimligt kärnkraftsdug. En vurm som leder till en alltför tidig planekonomi, med dyra och ineffektiva investeringar.
Dessutom lägger regeringen en våt filt över alla initiativ och företag som arbetar med ny teknik för en grön omställning utan kärnkraft. Det är här framtidens jobb finns.
Robert Halvarsson
Monika Bubholz
Språkrör för Miljöpartiet i Karlstad
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
