Vi måste producera mer mat till en växande befolkning, samtidigt som vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat, stärka vår beredskap och fasa ut beroendet av fossila bränslen, skriver Andreas Strandberg.
Inflationen är besegrad, säger finansministern, Riksbanken sänker räntan och många av oss andas ut. Men när vi nu blickar framåt är det viktigt att också lära av de senaste årens utmaningar, för vi kommer med största säkerhet att möta nya och liknande situationer i framtiden.
För oss bönder började kostnadsökningarna ta fart redan 2021, för att accelerera kraftigt 2022. Bakgrunden var ökade energipriser och handelsstörningar, vilket pressade upp kostnaderna för foder och gödsel och i sin tur ledde till stigande livsmedelspriser.
När priserna på el, bränsle och stabiliserade insatsvaror innebar istället skenande räntor, dyrare mat och rekordlåg valuta nya utmaningar för svenska konsumenter, med fallande försäljning och fyndjakt i matbutiker.
När hjulen nu ser ut att börja snurra åt rätt håll igen hoppas jag som en av de första livsmedelsproducenterna, och representant för 64 Arlabönder i Värmland, att både butiker, restauranger och konsumenter tänker på det. Hur vill vi att länets framtida livsmedelsproduktion ska se ut och vad är vi beredda att betala?
Vi bönder står inför stora utmaningar. Vi måste producera mer mat till en växande befolkning, samtidigt som vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat, stärka vår beredskap och fasa ut beroendet av fossila bränslen.
Lantbrukarnas förbund har räknat ut att prislappen för denna gröna omställning inom lantbruket är drygt 20 miljarder kronor per år i ökade kostnader och investeringar. Det är mycket pengar, och definitivt inget vi bönder klarar av själva. Alla behöver mat, den måste produceras så hållbart som möjligt och vi behöver hjälp att dela på kostnaderna. Alternativet att inte agera kommer definitivt att bli ännu dyrare.
Bryter vi ner kostnaderna för ett bröd eller en ost så betyder det några kronor extra i mataffären. Vi Arlabönder har beslutat att anta utmaningen och fördela en del av betalningen för vår råmjölk till klimat- och miljöåtgärder på gårdarna genom Farm Ahead-programmet. Ju längre mjölk desto mer får vi betalt. Men det gör också att våra produkter ibland kostar lite mer i butiken – eftersom vi tycker att hållbar mat är värd lite mer.
Efter några tuffa sådana år av sjunkande köpkraft lyser nu upp ekonomin och många hushåll kan förhoppningsvis se fram emot lite mer pengar i plånboken i framtiden. Då kan det vara dags att fundera, kanske flytta perspektiv från vad maten kostar till vad maten är värd.
Idag spenderar svenska konsumenter i snitt drygt 10 procent av sin disponibla inkomst på mat. För 40 år sedan var motsvarande siffra 30 procent. Hur mycket är du villig att betala för att skydda vår lokala matproduktion? Genom att välja bondeägt i butiken gör du stor skillnad för oss bönder här och nu. Samtidigt bidrar du till ett hållbart jordbruk och är med och tryggar framtiden för värmländsk och svensk mat.
Andreas Strandberg
Mjölkbonde i Gunnarskog utanför Arvika och kretsordförande för Arla i Värmland
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.