Den svenska demonstrationsfriheten inskränks – idag nyheter

696ea44b 1d0d 4976 9c96 7a37d8b3d31e


Arbetssaker ska presenteras på fredagar. Om det kan hända under semestern, desto bättre. Regeringen följde den klassiska modellen när den nyligen presenterade utredningen om hur mötes- och demonstrationsfriheten ska inskränkas.
Den tillkom efter förra årets koranbränningar och den hängande Erdogan-dockan.

Den 5 juli lämnade utredaren Mattias Larsson in sin rapport om stärkt skydd för Sveriges säkerhet vid allmänna sammankomster.

Olika alternativ presenteras av utredaren Mattias Larsson, men det principiellt viktiga är det som innebär att polisen ska ges rätt att stoppa demonstrationer och demonstrationer med hänvisning till rikets säkerhet och att själva innehållet och formerna för en demonstration. bör kunna ligga till grund för polisens beslut.
I klartext: förhandscensur.

En demonstration mot koranbränningar på Medborgarplatsen i Stockholm i juli förra sommaren.

Förslagen är djupt problematiska och utgör ett allvarligt hot mot det traditionellt sett mycket starka skydd vi har för mötes- och yttrandefriheten i det här landet.

Redan i dag kan polisen vägra tillstånd utifrån ordningslagen. En ansökan om allmän sammankomst kan avslås med hänsyn till själva demonstrationens ordning och säkerhet.
Det finns inget utrymme i lagen för inskränkningar i mötes- och demonstrationsfriheten med hänsyn till rikets säkerhet. För det kräver att Sverige är i krig eller att det finns krigshot, och då efter beslut av regeringen.

Förslagen är djupt problematiska och utgör ett allvarligt hot mot det traditionellt sett mycket starka skydd vi har för mötes- och yttrandefriheten i detta land

Detta vill nu utredningen ändras till: “Hänsyn till rikets säkerhet kan läggas till grund för restriktioner vars syfte är att skydda intressen som är av grundläggande betydelse för Sveriges yttre och inre säkerhet”, skriver utredaren. Han lägger till en till synes viktig gränsdragning: “att en försämring av Sveriges förhållande till en främmande makt inte i sig kan anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet”.
Frågan är om detta inte bara är ett meningslöst klappande vid eldstaden. Vi vet vad som föranledde utredningen – det handlade mycket om förhållandet till en främmande makt efter koranbränningarna och dockan av Erdogan under en demonstration i Stockholm.

En demonstration mot koranbränningar i Rosengård i Malmö i september förra året urartade till ett våldsamt upplopp.

Utredarens förslag att låta rikets säkerhet ligga till grund för att bevilja tillstånd innebär vidare att Säpo får en avgörande roll. Som utredaren konstaterar sköter inte den vanliga polisen sådana uppgifter. Säkerhetspolisen och UD ska därför kunna lämna uppgifter.

Och eftersom det då handlar om underrättelseverksamhet ska polisen inte behöva uppge varför de avslagit en ansökan, eftersom uppgifterna kan vara hemliga. Detta gäller även för rätten om beslutet överklagas.
I klartext: En ansökan om bolagsstämma kan avslås utan att någon motivering ges.
Det intressanta är att Säpo själva inte vill ha den här rollen. Tvärtom varnar de för att det kan se ut som att säkerhetspolisen indirekt dikterar villkoren för yttrandefrihet, vilket inte är förenligt med “myndighetens uppdrag att skydda demokratin och skydda medborgarnas fri- och rättigheter”.

Under en demonstration i Malmö i maj i år bränner Jade Sandberg en koran.

Utredaren resonerar bort invändningen med att det inte blir obligatoriskt för polisen att inhämta Säpos yttrande. En invändning som Säpo själva inte är nöjda med.
Inte tillräckligt med detta. Säpo varnar uttryckligen för att den nya ordningen, med hänsyn till rikets säkerhet, kan bli hotfull i sig då den kan sporra “illvilliga aktörer att försöka påverka Sverige”.
I klartext: Bränn ännu en koran så stormar vi din ambassad.

Utredaren delar dock inte Säpos oro, men menar att förslagen faktiskt stärker den svenska säkerheten.
Polisen får enligt gällande lagstiftning inte ta hänsyn till innehållet i en allmän sammankomst vid prövningen av tillståndet. Vad som sägs och hur det sägs kan inte beröra polisen.

En demonstration mot koranbränningar i Rosengård i Malmö i september förra året urartade till ett våldsamt upplopp.

“En reglering av det slag som direktiven tar sikte på bygger på att man avstår från den principen”, konstaterar utredaren.
I klartext: Det som sägs och görs vid en demonstration kan avgöra om den kan genomföras.
Enligt utredaren kan polisen istället för att helt vägra tillstånd säga att: visst kan man demonstrera, men man får inte göra det eller det, som att bränna koranen eller hänga en docka av en statschef.
Detta är vad som i vanligt språkbruk kallas för förhandscensur.
Bakgrunden till utredningen är givetvis allvarligt. Förra årets koranbränningar ledde till massiva protester i flera muslimska länder, och den svenska ambassaden i Bagdad attackerades.

Två svenskar sköts ihjäl i en islamistisk terrorattack i Bryssel i november förra året.

Två svenskar sköts ihjäl i Bryssel för att de bar landslagströjor (även om det skedde efter att regeringen tillsatt utredningen).
Men det är vår yttrandefrihet som står på spel. Att begränsa det skulle innebära en allvarlig begränsning av våra fri- och rättigheter. De är faktiskt medborgarnas skydd mot staten, inte tvärtom.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen