Bara premissen fick mig att backa lite. Jag är lite allergisk mot den här typen av norrländsk romantik, där “Northland” blir mer ett begrepp än en faktisk geografisk plats. Där ödsligheten idealiseras målas en bild av vildmark och kyla, en plats där människor som är “trötta på storstadens stress” kan “finna sig själva”.
Annons
Annons
Inledningsminuterna av första avsnittet av “Norrlandsdrömmar” gav absolut vatten till min bittra kvarn. Naturligtvis var det ett montage av glittrande snö, norrsken, slädhundar och drönarbilder av vidsträckta skogslandskap. Vi möttes förstås också direkt av en familj som beskriver sig själva som nomader, har bott i husbil i några år och där pappan definierar sig som “elöverkänslig” (något som annars lämnas helt okommenterat av SVT).
Och visst är dessa drömmar från Sydafrika, Schweiz och Australien heller aldrig de som köper en helt vanlig villa i Torvalla. Nej, nej, det ska vara övergivna gårdar som renoveras från grunden i byar långt borta från närmaste centrala läge. Och man börjar inte jobba inom äldreomsorgen heller, nej, man måste starta ett företag där det odlas mikrogrönt eller erbjuds vildmarksupplevelser.
Ja, det kanske låter lite kaxigt nu. Jag menar givetvis inget illa för de familjer som flyttar till vår del av landet eller som deltar i programmet. Frank och Bertina Heijnens från Nederländerna, som renoverar ett gammalt timmerhus i till exempel Öravattnet i Ragunda kommun, verkar supertrevliga.
Annons
Annons
Men det är något med den där upphöjda bilden av livet på landet som smittar av sig.
Det handlar inte så mycket om människorna som väljer att bosätta sig här i sitt sökande efter vildmarken (eller vad det nu handlar om) utan mer om att den bilden finns och reproduceras – medan andra berättelser om “Norrland” inte får lika stor plats.
I “Norlands drömmar” säger till exempel ett par från Sydafrika, som flyttat till en by i Västerbotten, att de ville ge sina barn en tryggare uppväxt. Och ja, om din tidigare verklighet har innefattat säkerhetskontroller och taggtrådsstängsel på förskolan så känner du nog en stor frihet i norra Sveriges glesbygd.
Men familjen från Sydafrika berättar också om hur de kollade de nordiska ländernas livskvalitetsindex. Sverige ligger som bekant väldigt högt globalt när det gäller hälsa, trygghet och livskvalitet – mycket tack vare vårt generösa välfärdssystem. Enligt Svenska Institutet rankar Sverige som världens bästa land att vara kvinna i, att fostra barn i och för en hållbar livsstil.
Annons
Vet samtidigt vi vet att välfärden för närvarande utmanas på allvar. Kommuner och regioner har en allt tuffare ekonomisk verklighet att hantera. Och även om en handfull livsstilsinvandrare till kommuner som Ragunda eller Åsele förstås tas emot med öppna armar så räcker det inte. Åtminstone inte för att se till att deras barn också har en förskola på rimligt avstånd eller att man har närhet till en vårdcentral.
Annons
Men det är något med den där upphöjda bilden av livet på landet som smittar av sig.
Just dessa saker, att tillgången till välfärd och kommersiell service i avfolkningskommuner faktiskt successivt blivit sämre, är något man ibland nästan skäms för att ta upp i dessa sammanhang. I “Norrlandsdebatten” – eller “landsbygdsdebatten” om man så vill – pågår det nästan som en kamp mellan de som bara vill lyfta fram de positiva sidorna och de som är lite mer skeptiska.
Jag har mig själv upplevde ofta den kampen. Att påpeka att det faktiskt finns många problem med att bo i en glesbygd tolkas ibland som att man inte vill kommunens bästa. Hade man velat det så hade man valt att fokusera på det positiva brukar det låta som.
Men att bara fokusera på det positiva är att göra dessa byar, städer och kommuner en otjänst. Det handlar också om att påpeka det orimliga i att behöva acceptera att utvecklingen går åt fel håll, eller att tillgängligheten till grundläggande socialtjänst och infrastruktur försämras.
Kanske kommer även “Norrlandsdrömmar” för att ta upp de mer komplicerade aspekterna av livet i de norrländska glesbygderna i de återstående avsnitten. Att bara fokusera på detta romantiserade norrländska koncept känns mer än något annat som ett ganska trött och slitet förhållningssätt.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.