Det här säger vetenskapen om skogens klimatnytta

3a166dcb 1391 4cb1 b2b2 91b85758639d


Den skogspolitiska debatten har under många år varit ett minfält av motstridiga åsikter. Men i vetenskapen om skogarnas klimatnytta är oenigheten inte så stor som man kan tro.

Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Han har tidigare suttit i regeringens klimatpolitiska råd och varit Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC.
I en ny rapport, sammanfattar han kunskapsläget när det gäller skogsbrukets påverkan på klimatmålen.
– Skogen ger idag en klimatnytta, både i form av produkter och genom att lagra kol. Men det är inte i närheten av den klimatnytta som skogen skulle kunna ge om vi odlade och använde den annorlunda, säger han.

Nyare forskning visar att skogar som har passerat standardavverkningsåldern (60-100 år) fortsätter att lagra kol i minst 100 år till.

Foto: Alexander Mahmoud

Genom att ta upp kol från atmosfären fungerar skogen som en kolsänka. Men idag minskar svenska skogars nettolagring av kol. Orsakerna är framför allt att träden blir sämre och att avverkningarna har ökat, enligt Naturvårdsverket och Riksskogstaxeringen.
Att vända den trenden är brådskande, eftersom Sverige har ett juridiskt bindande EU-mål att öka skogens kolsänka med 4 miljoner ton till 2030.
– Det viktigaste och mest effektiva sättet att öka skogens klimatnytta är att säkra och stärka skogens kolsänka. Det ger en mycket större klimatnytta än att producera ännu mer av dagens träbaserade produktmix, säger Markku Rummukainen.
Hur förstärker man då kolsänkan? Den lägst hängande frukten, enligt vetenskapen, är att minska avverkningen.
– Vi kommer att fortsätta använda skogen, men vi behöver en mer måttlig avverkning. I dag ligger avverkningen på en historiskt hög nivå.

Mer än 80 procent av virkesråvaran från dagens skogsbruk går till kortlivade produkter med begränsad klimatnytta, till exempel papperslådor inom e-handel.


Avverkningen kan minskas genom att skydda mer skog, till exempel i form av naturreservat. Ett annat sätt är att låta träden stå kvar lite längre innan de fälls – för att förlänga cykeltiden.

De påstås ofta att äldre skogar släpper ut lika mycket kol som de binder, och att de därför inte utgör en effektiv kolsänka. Nyare forskning visar dock att skogar som passerat dagens standardavverkningsålder (60-100 år) fortsätter att vara kolsänkor i minst 100 år till.
– Träden fälls i dag när de fortfarande är biologiskt unga, växer väldigt bra och har en stor kolsänka. Att förlänga omloppstiden med 10–30 år skulle ge en god klimatnytta.
Ett annat sätt att stärka kolsänkan är att låta mer av träråvaran gå till långlivade produkter, till exempel byggmaterial i hus. Men i dagens hyggesavverkning, som används på 97 procent av den odlade skogsarealen, blir mindre än 20 procent av virkesråvaran långlivade produkter.

Ett kalhygge blir en utsläppskälla för koldioxid i upp till 10-20 år.

Foto: Thomas Karlsson

Resten går till bland annat biobränsle eller pappersförpackningar. När dessa produkter bränns upp inom kort hamnar kolet i atmosfären igen.
– Om skogsindustrin skulle skala upp sina långlivade produkter som fortsätter att binda kolet över tid skulle klimatnyttan öka. Att gallra mindre, satsa mer på ett avverkningsfritt skogsbruk och låta träden växa längre skulle till exempel ge mer sågat virke, säger Markku Rummukainen.

En del av skogens klimatnytta består i att träråvara kan ersätta fossila bränslen eller fossilintensiva material, som stål eller betong. Det kallas för substitutionseffekt eller substitutionsförmån.

Den senaste forskningen visar dock att substitutionsvinsten inte kan kompensera för den negativa klimateffekt som avverkning medför på kolsänkan. Det gäller särskilt på kort och medellång sikt, vilket är avgörande för klimatmålen.

Dagens skogsbruk med korta handläggningstider ger en hög andel virke som lämpar sig bäst för massatillverkning.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Enligt Markku Rummukainen har substitutionseffekten ofta överskattats. En anledning är att olika studier använder olika antaganden. Är tidsperspektivet till exempel 30, 50 eller 100 år? Och ersätter träråvaran verkligen en fossil produkt, eller hade träråvaran använts ändå?
– Substitutionsvinsten är förstås reell, men uppskattningarna av dess storlek är mycket osäkra. För att ge en större klimatnytta måste träråvaran användas på ett annat sätt än till biobränslen och kortlivade produkter som är normen idag, säger han.
Många har nog uppfattningen att forskningen om skog och klimat är uppdelad i två delar. Finns det ens forskare som säger motsatsen?
– Utgångspunkten i denna syntes är publicerad forskning. Jag har också vägt in forskare som anser att fokus på skogsproduktion ger mest klimatnytta. I slutändan finns det fler studier från olika forskare som visar att en förstärkt kolsänka ger större klimatnytta än maximal produktion.
Läs mer:
Minskat kolupptag i skogen – mer än utsläppen från all inrikestrafik i Sverige
Forskarnas varning: Skogen går från en kolsänka till en källa för utsläpp


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen