De senaste tre decennierna har sjukfrånvaron i Sverige gått från att bero på kroppsvärk till stress. Idag är psykisk ohälsa huvudorsaken och aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna, visar en ny rapport från Försäkringskassan. Våren 2024 var 43 500 personer sjukskrivna på grund av stress, varav 34 300 kvinnor. Det är en ökning med 25 procent jämfört med samma tid 2019.
Psykisk ohälsa avser mild till måttlig ångest, depression och stresstillstånd. Antalet sjukskrivningar på mer än 60 dagar minskade tillfälligt under pandemiåren, men har sedan dess ökat igen. Den diagnos som leder till flest långvariga sjukdomar är utmattningssyndrom orsakat av långvarig negativ stress.
Risken att kvinnor drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa är mer än det dubbla oavsett yrke, enligt Försäkringskassan. Kvinnor i åldern 30–39 löper störst risk.
– Många kvinnor jobbar inom välfärden, i kontaktyrken nära människor som behöver mycket hjälp. Det finns stora arbetsmiljöutmaningar i form av obalans mellan krav och resurser i arbetet. Utöver det tar många kvinnor ett större ansvar för hem och familj, vilket ökar den totala arbetsbelastningen, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.
Det finns också en ökad risk för män som arbetar inom välfärden och har dubbel arbetsbelastning, men Lidwall konstaterar att denna grupp är mindre.
Andra högriskyrken med hög sjukfrånvaro är kriminalvårdare, säkerhetspersonal, veterinärer samt buss- och spårvagnsförare. 2023 stod stressrelaterad ohälsa för 21 procent av den utbetalda sjukpenningen, motsvarande 9,2 miljarder – 14 procent mer än året innan. Trenden är uppåtgående trots forskning om hur det kan förebyggas.
Det tror Ulrik Lidwall det är viktigt att se problemet som ett samhällsfenomen. När det gäller stressrelaterad psykisk ohälsa menar han att mycket behöver göras för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
– Det grundläggande är att säkerställa en balans mellan krav och resurser i arbetet. Det handlar om både personliga och organisatoriska resurser, till exempel egen kompetens, bra ledarskap och bra IT-system, säger Lidwall.
Arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor behöver göra mer och prioritera arbetsmiljöfrågor på lång sikt.
– På samma sätt som det tar många år att utveckla ett utmattningssyndrom är systematiskt arbetsmiljöarbete en långsiktig investering för en hållbar arbetsmiljö och verksamhet. Att bara intressera sig för sjukfrånvaron när den är hög är därför också ett säkert sätt att misslyckas, då det beror på vilken arbetsmiljö som har varit.
Fakta.Lägesrapport om psykisk ohälsa i arbetslivet
● Oavsett yrke har kvinnor mer än fördubblad risk för sjukfrånvaro till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa. Risken stiger mellan 25–29 år och är högre ända fram till 39 års ålder. Risken är högst i åldrarna 30–39.
● Personer med två eller tre barn har lägre sjukfrånvaro än de utan barn. Samtidigt är psykisk ohälsa kopplad till stress högre hos dem som har tre eller fler barn. Försäkringskassan ser också ett samband mellan hög sjukfrånvaro och personer med barn i förskole- och grundskoleåldern.
● Utbredda arbetsmiljöproblem är en förklaring till varför sjukfrånvaron fortsätter att öka i specifika grupper.
● “Inom till exempel den skattefinansierade välfärden (vård, skola och social omsorg) har det under lång tid funnits strukturella arbetsmiljöproblem som inte hanterats tillräckligt bra”, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
Källa: Försäkringskassan
Läs mer:
Så mycket kostar det att vara sjuk – bord för olika löner
