Under helgen inträffade flera stora skalv i Malmberget i Gällivare kommun. Jordbävningen inträffade på grund av sättningar i LKAB:s gruva, vilket kan bero på ofrivilliga rörelser i berget. Som mest uppmättes jordbävningar med en magnitud på cirka 3,0 på Richterskalan.
Boende i bostadsområdet i östra Malmberget som DN har pratat med vittnar om obehag under skalvet. John Thörnlind är en av husägarna.
– Det mullrade hela dagen. Det går inte att vänja sig, smällarna är så jävla obehagliga, säger han.
Jordbävningen som har inträffat har under åren också påverkat hans hund Orbit.
– Jag har en gammal hund som jag inte kan lämna hemma på dagarna, han är rädd för smällare. Det är jävligt att människor och djur ska behöva vara rädda för det är som det är.

Efter helgens händelser meddelade LKAB på tisdagen att man tycker att en avveckling av östra Malmberget bör övervägas. Bolaget ska kontakta berörda myndigheter för att klargöra situationen kring miljökravet för seismisk aktivitet
– Det LKAB ser efter förra helgens stora skalv och de upprepade skalv vi haft, är att störningarna nu är på en nivå där vår tolkning av miljöförhållandena gör att vi allvarligt måste överväga att avveckla området, säger Michael Palo, affärsområdeschef Järnmalm på LKAB, i ett pressmeddelande.

John Thörnlind bor med hunden Orbit.

Han menar att det behöver finnas lagliga grunder för att kunna avveckla ett område, som inte finns idag. LKAB har vid flera tidigare tillfällen meddelat att de håller sig inom de förutsättningar som finns från Mark- och miljödomstolen vad gäller hur mycket marken får flyttas.
John Thörnlind uppskattar LKAB:s nya besked.
– Om LKAB har börjat tänka i de här banorna visar det att det finns medmänsklighet i dem också.
– Sedan får vi hoppas att kommunen är snabba med att anvisa mark så de direkt kan börja bygga och ersätta oss med nya hus.

Idag finns det 144 villor kvar i östra Malmberget. Bostäder i området har periodvis fått smutsigt vatten i kranarna och lever med dåliga vägar och buller från gruvan.
De som äger villor i östra Malmberget har idag rätt att få sina hus inlösta av LKAB som har erbjudit marknadspriset för husen. Men det är inget som är aktuellt för John Thörnlind. Han vill ha en nyckelfärdig affär, alltså att LKAB ger honom ett nytt hus
– Jag har totalrenoverat huset och om jag skulle få två miljoner för huset skulle jag inte kunna köpa ett likvärdigt hus i Gällivare.

Fakta.Samhällsomvandlingen i Malmberget

Under de senaste decennierna tätorten Malmberget i Gällivare kommun har krympt till förmån för utbyggnaden av den statliga gruvjätten LKAB:s järnmalmsgruva. Men bostadsområdet öster om Malmberget skulle finnas kvar.

Tidigare fanns det cirka 500 villor i östra Malmberget, idag finns 144 kvar. LKAB har erbjudit sig att köpa husen av de som vill sälja, till ett marknadspris som bedöms utifrån att fastigheten skulle ligga i Gällivare och inte påverkas av gruvan. Enligt bolaget har 32 av 144 villaägare nappat på erbjudandet och fått ekonomisk ersättning.

Källa: LKAB

Jordbävningarna som skakade kommunen i helgen var ovanligt stora, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.
– Det var tre relativt stora i lördags, den största med en magnitud på cirka 2,9. Det var ett ännu större skalv den 17 september, på 3,1, men annars har vi inte haft något så stort tidigare i år.
Många av dem verkligen de stora jordbävningarna i Malmberget handlar om stenfall, det vill säga att en stor mängd sten rör sig i ett tomrum. Enligt Björn Lund har det nationella seismiska nätverket (SNSN) registrerat 21 större seismiska händelser från lördag eftermiddag till söndag.
– I Malmberget bryter man nerifrån och upp och det kan lätt bli större håligheter som påverkar marken ovanför och får den att sjunka.

Han förklarar det som när jordbävningen inträffar, marken skakar och husen skakar.
– Det folk känner är detsamma som om det hade varit en naturlig jordbävning. Men när vi tittar på det så ser det rent tekniskt lite annorlunda ut när det kommer till såna här stenfall, jämfört med riktiga jordbävningar djupt nere i jordskorpan.

Fakta.Övervakning av jordbävningar

Den svenska medborgaren det seismiska nätverket (SNSN) samlar in data om rörelser i berggrunden i Sverige och övervakar jordbävningsaktiviteten i Sverige och utomlands. SNSN registrerar mellan 700 och 1000 jordbävningar i Sverige per år. I snitt de senaste tio åren har det varit ett till två skalv per år med en magnitud över 3, 16 skalv har en magnitud mellan 2 och 3 och resten är jordbävningar med en magnitud mindre än 2.

Källa: Uppsala universitet


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa