EU-bidrag på 39 miljoner ger skolbarn några frukter extra

89bcffd9 69d9 4330 a271 17ce13bf97c6


EU vill att barn ska äta hälsosammare och lära sig var deras mat kommer ifrån. Så i olika satsningar har unionen bidragit till både mjölk och frukt de senaste åren. Sverige har fått stöd till mjölk men aldrig riktigt använt pengarna till frukt i skolan.
– Det har inte funnits någon tradition att dela ut frukt i skolan och det är väldigt lite pengar per elev, det är runt 30-40 kronor per elev och år, samtidigt som det är en ganska omfattande administration för att sköta det, säger Eva Jireskog , utredare på Jordbruksverket.

En av anledningarna till att Sverige inte fått EU-stöd för skolbarns frukt är just att det kostar så mycket att administrera projektet. EU:s regler säger att frukten ska delas ut i minst två veckor, men det finns inget som säger att frukten ska delas ut varje dag under dessa veckor.

Från och med läsåret 2025/2026 kommer barn i grundskolan att få några extra frukter om året.

– Regeringen har nu beslutat att vi ska ha skolfrukt, så vi har försökt hitta ett system för att administrera och förvalta det, fortsätter Eva Jireskog.
Jordbruksverket beräknar att statsförvaltningen kommer att kosta 7,45 miljoner kronor första läsåret. Därefter cirka 1,15 miljoner kronor om året.
För EU är viktigt att barn förstår vad som är hälsosam mat och vill helst att lärare kombinerar fruktpassen med pedagogik.
– Vi har inte sagt att man måste göra på ett eller annat sätt, men skolorna kan göra det som passar dem bäst. De kan ha en period på året då de har hälsovecka. Eller så läser man något annat ämne där man tycker att det passar, fortsätter Eva Jireskog.
Totalt delar EU ut nära 2,5 miljarder till EU:s barns fruktstunder. Andra länder har fått bidragen under lång tid, men det är först nu som regeringen har tagit beslutet att alla barn i den svenska grundskolan ska få frukt från och med läsåret 2025/2026. Förskolebarn får inte ta del av fruktsatsningen, inte heller de i gymnasieskolan. Och staten kommer inte att bidra med några extra pengar utöver EU-bidraget.
– Om kommunerna själva vill kan de bidra med pengar, eftersom skolmaten är en kommunal angelägenhet, säger Eva Jireskog.

Hur varje kommun ska sköta administration och logistik kring frukten kan inte Jordbruksverket svara på.
– Vi har försökt se vad det kan kosta kommunerna, men det är helt omöjligt att räkna ut eftersom de har så olika organisationer. Men visst blir det en kostnad, det kommer man inte ifrån.
EU låter medlemsländerna själva väljer vilka frukter eller grönsaker som ska omfattas av stödet. Jordbruksverket har tagit hjälp av både Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet för att ta reda på vad de svenska eleverna ska erbjudas när det gäller överkänslighet och allergier. De tre myndigheterna har gemensamt kommit fram till att skolbarnen borde få äpplen, bananer, päron och citrusfrukter att välja mellan.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen