EU: Det vet väl alla hur en frukost ser ut…

När man är liten uppfattar man sin egen familjs beteende som helt normalt. Precis som luft eller vatten har det ingen specifik smak, det bara är det. På samma sätt har jag alltid känt att svensk frukost är den mest normala frukosten. En kopp kaffe och en ostmacka, det är väl det som är frukost?
Och precis som när man sover över hos en kompis för första gången, och inser att andra familjer har nattlinnen istället för pyjamas, eller inte äter godiset i det fina rummet, så kände jag mig chockad och kränkt när jag läste en intervju med kändiskocken Clarissa Dickson Wright och hon avfärdade den magra nordiska frukosten som “pålägg”.

Själv föredrog hon den engelska frukosten och ett överflöd av rökt fisk, stekta ägg och korvar av onämnbart innehåll. Jag fnyste på det sättet att man fnyser när man vet mer om något än experten som talar. Kallt snitt, vilken absurd missuppfattning!
Jag läste vidare och insåg snabbt att hennes beskrivning av den nordiska frukosten (skurna bitar av ost och skinka serverad med bröd) var helt korrekt. Det är faktiskt kallskuret. Jag andades på det där tysta sättet du gör när du inser att experten faktiskt hade rätt.
Precis som Dickson Wright gillar jag att använda frukost som en sorts inkörsport till andra världar. Som när svärföräldrarna överraskade mig och min man med en resa till Vietnam. Vi bodde i Texas på den tiden och min första förberedelse inför resan var att åka till Austins studentområde på jakt efter phở, den vietnamesiska nationalrätten/frukosten. Efter många veckor av mexikansk frukosttacos, som inte levde upp till mina förväntningar, kändes den varma nudelsoppan som en bastu från insidan.
Upptäckten ledde till en pho-besatthet. Jag åt hemlagad pho till frukost i flera år efter det. Våra krukor blev aldrig människor igen.
När man älskar frukost är det också lätt att glömma att frukost faktiskt inte har funnits för alla tider – romarna åt inte frukost – och inte överallt. I vissa delar av världen är frukost bara… mat. I andra delar är det inte ens det.
Sedan finns det förstås kulturer där frukosten istället har ännu högre status än hos oss. Vilket påminner mig om att det snart är dags för mitt näst bästa mål på hela dagen, andra frukosten. Titta inte på mig så. I Fylke hade ingen tyckt att det var konstigt.
Läs fler kroppsserier av till exempel EU om en olycklig kärlek till saker som bara är nästan funktionella.