Expert: Allt talade emot reformistens vinst i Irans val

1c4f318c 3598 463e aab8 284154c088fb


I fredags gick det iranska folket till valurnorna för en andra omgång av presidentvalet, efter att förre presidenten Ebrahim Raisi dog i en helikopterkrasch i maj. Den 70-årige kardiologen Masoud Pezeshkian ställdes mot 58-årige Saeed Jalili; en ultrakonservativ före detta universitetsprofessor som inte vill ha något med väst att göra.
Folket valde den förra, som vill modernisera landet och lätta på slöjan. I samband med de omfattande protesterna efter Mahsa Zhina Aminis död, kritiserade Pezeshkian våldet mot demonstranterna.
Det var en överraskning att det mäktiga förmyndarrådet, som kontrollerar vem som kan kandidera, till och med lät Pezeshkian kandidera.
– Reformister är generellt diskvalificerade. Det är ett sätt för staten i detta auktoritära system att påverka resultatet, samtidigt som folkets förtroende bibehålls genom val. Det är lättare att förhindra kandidater från att kandidera än att förfalska valresultatet i efterhand, säger Iranexperten Rouzbeh Parsi vid Foreign Policy Institute.

Bedömare tror att den reformistiska fick ställa upp för att öka valdeltagandet och därmed öka legitimiteten för landets val. Men förgäves. Runt 40 procent röstade i den första omgången, knappt 50 procent i den andra. Vallokalerna höll till och med öppet längre för att locka fler till valstugorna.

Cirka 40 procent av Irans befolkning röstade i den första valomgången.  Knappt 50 i tvåan.

Foto: Arash Khamooshi/TT

Historiskt sett har konservativa väljare röstat i större utsträckning oavsett vem som kandiderar, än de reformvänliga väljare som deltar i högre grad beroende på vem som kandiderar. Ju lägre valdeltagande, desto större, relativt sett, är stödet för de konservativa kandidaterna.
– I det här valet vändes allt detta upp och ner. Det var lågt valdeltagande eftersom många inte tror att valet leder till någonting, vilket borde ha gynnat de konservativa, säger Rouzbeh Parsi.
Han förklarar att reformisternas framgångar förmodligen beror på att den konservative kandidaten Jalili var så strikt i sitt ställningstagande. I den första omgången valde konservativa väljare mellan flera kandidater, men i den andra omgången återstod bara två tydliga, vitt åtskilda alternativ. Vissa konservativa tyckte att Jalili var för hårdhänt och gick till reformisterna istället.
– I Iran handlar det ofta inte om att välja in någon, utan att välja ut någon. Alla är inte övertygade om att Pezeshkian kommer att kunna lösa alla problem, men de är övertygade om att Jalili absolut inte kommer att göra det, säger Parsi.
Han menar att de konservativa politikerna i landet för det mesta bara är eniga i sitt hat mot reformisterna och saknar en egen framtidsvision. Pezeshkian å sin sida kan peka ut problemen och om inte lösa dem i alla fall visa att han är medveten om att samhället har utvecklats i en annan riktning än vad staten vill bli känt.
– Jag tror att det här kom som en chock för de konservativa eftersom de har krattat på arenan i flera år nu för att säkra sina valvinster, säger Rouzbeh Parsi.

Till och med vissa konservativa väljare tyckte att motkandidaten Saeed Jalili var för hårdhänt.

Foto: Rouzbeh Fouladi/TT

Frågan är hur stor skillnad det är den nya presidenten kan göra. Irans högste religiösa ledare, Ayatollah Ali Khamenei, står över presidenten. Många institutioner kontrolleras av olika konservativa grupper.
– Teherans borgmästare, som är ärkekonservativ, kan till exempel påverka polisen i staden mer än presidenten i vissa avseenden. Det kommer att bli en ständig kamp mellan presidenten och lokala makthavare, säger Rouzbeh Parsi.
Samtidigt utser presidenten alla provinsguvernörer och bestämmer vilka ministrar som ska sitta i hans regering.
– Sådana saker spelar stor roll. Sedan när det kommer till den övergripande nationella säkerhetsstrategin är han bara en röst bland många. Det kan han inte styra på egen hand, men han kan vara med och påverka, säger Parsi.
Han säger att en majoritet av väljarna har gång på gång visat att de vill ha öppna relationer med länder över hela världen, inte minst för att ekonomin ska kunna återhämta sig.
Enligt honom tyder det låga valdeltagandet på att folket tappade det sista återstående hoppet om att kunna förändra situationen i landet efter protesterna 2022.
– Samtidigt kan Irans folk inte bara gå och gömma sig. Den som blir president påverkar deras liv och det måste de hantera. Och dessa val, hur odemokratiska de än är i sin utformning, är en av få möjligheter att rimligen påverka utgången.

Läs mer:
Kan en hjärtkirurg som motsätter sig slöjan bli Irans nästa president?
Kardiologer höjer temperaturen när Iran väljer president


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen