För några veckor sedan rapporterade DN om forskaren Jonas Grafström som kom fram till att möjligheten att arbeta hemifrån kunde likställas med ett extra påslag på lönen på runt 10 procent.
– Jag tyckte det var trevligt att få en siffra på vad det innebär när skillnaderna är så stora, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet och fortsätter:
– Det finns ett stort ekonomiskt värde i skillnaden i frihetsgrader i arbetslivet.
Om man tittar i jobbannonser så skiljer de sig från före pandemin. Arbetsgivare som kan erbjuda distanspendling en dag i veckan lyfter gärna fram det tillsammans med förmåner som hälsoförmåner. Många kontorsanställda har nu också vant sig vid den flexibilitet som distansarbete innebär. När både Försäkringskassan och Skatteverket kräver mer tid på arbetsplatsen i höst har de anställda reagerat starkt.

Förutom den tid de anställda sparar genom att inte behöva pendla till arbetsplatsen innebär det en ekonomisk besparing.
– Det kostar pengar att pendla, inte minst parkering. Det kan kosta upp till 1 500 kronor i månaden bara att parkera nära ett sjukhus, fortsätter Sineva Ribeiro.

Jonas Grafström är forskare och vice vd vid det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Ratio. Han är även knuten till Luleå tekniska universitet och Oxford Institute for Energy Studies. Han menar att det inte finns någon exakt forskning om vad det innebär, men att han uppskattar det till besparingar på uppemot 2 000 kronor i månaden i rese- och matkostnader samt 8–12 timmar mer fritid. Dessutom blir det färre dagar med förlorad inkomst eftersom man inte alltid behöver sjukanmäla sig om man är rädd för att smitta andra eller ta hand om barn.
– Våra grupper kan inte ta ett möte hemifrån vid en lättare sjukdom eller influensa, konstaterar Sineva Ribeiro.
Britta Lejon, ordförande i ST, som organiserar statligt anställda, vill inte främja distansarbete som löneförmån eftersom hon anser att olika grupper ställs mot varandra. Hon företräder både de som inte kan arbeta på distans, som lokförare, och de som kan, som anställda på Försäkringskassan.

– Distansarbete är en fördel på många sätt eftersom det kan innebära flexibilitet och att man sparar tid när man inte behöver gå till jobbet varje dag. Sedan kan det också finnas nackdelar med arbetsmiljön och att cheferna har mindre möjlighet att följa upp om det finns oro, säger Brita Lejon och fortsätter:
– Vi driver löneökningar och krav på en förbättrad arbetsmiljö för alla våra grupper utifrån de förutsättningar som finns och behoven på arbetsplatserna i de olika yrkena och branscherna.
Unionen anser också att det är omöjligt att beräkna ett medelvärde för distansarbete.
– Distansarbete kan ge en rad merkostnader och kostnadsbesparingar för både arbetsgivaren och arbetstagaren. För de anställda kan det handla om merkostnader för till exempel bredband, elkostnader och telefoni, kommenterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfält och fortsätter:
– Vi ser snarare möjligheten till distansarbete som en av flera parametrar som en arbetsgivare kan erbjuda för att attrahera och konkurrera om arbetskraft.

Sineva Ribeiro menar att arbetsgivarna måste kompensera de som behöver vara på plats. Om inte annat för att attrahera och behålla kompetens inom vårdyrken.
– Många av vårdförbundets medlemmar kan inte förena sitt arbetsliv med sitt privatliv, vilket gör att de inte heller får återhämtning och vila. Det är den största anledningen till att 30 procent av medlemmarna arbetar deltid och 50 procent av barnmorskorna arbetar deltid.