Fågelskådare har för lite förståelse för konstens frihet

9d5eeb61 288a 4523 9f98 3f4e6c212e03


Torbjörn Fagerström skriver i DN den 5 juni att Ronja Rövardotter är en studie i biologisk okunnighet, för att inte säga analfabetism, med hänvisning till en upplevd allmän okunskap om fågelläten. Jag har själv inte jobbat med serien och jag litar på att Torbjörn Fagerbjörn kan sin sak, men när jag började läsa texten antog jag att han menade fåglarna som pratar svenska, även tillgängliga dubbade till flera språk, men det visade sig att detta var inte fallet .

I den första Star Wars-filmen användes fyrverkerier för att ljuda laserskotten.

Foto: Lucas Films/TT

Ljudarbete i en film eller serie är, som alla ögonblick i en filmproduktion, att skapa en illusion av något som egentligen inte existerar. Fuska om du vill. Att plocka av en morot kan resultera i ett brutet ben, fotsteg i så kallad “bandsallad” (magnetband från gamla musikkassetter) låter som att gå på gräs, laserskotten i den första Star Wars-filmen gjordes av fyrverkerier som spelades på låg nivå fart, stridsflygplanen i “Top Gun” är ljudet från flygplan blandat med lejonens rop osv. Vapen och explosioner är ofta 10-30 olika ljud kombinerade, och ljudet från fordon är sällan exakt samma modell som ses på bilden Du söker, experimenterar och kalibrerar för att skapa det där perfekta ljudet som passar scenen, atmosfären och produktionen , vilket är en bidragande orsak till att det är ett fantastiskt roligt yrke Målet med alla dessa knep är ibland att skapa ett helt realistiskt sound, ibland ett helt surrealistiskt ljud, eller någon variation däremellan.

Flygplanen i Tony Scotts klassiker

Foto: Moviestore Collection/TT

Under de 25 år jag har arbetat med filmljud har ingen militär, polis, läkare, lönnmördare, piloter, naprapater, astronomer, sociologer, lärare, grova kriminella, robotar, hundägare eller andra myndigheter trätt fram och sagt att det var fel ljud i filmen de sett, men med ett undantag – fågelentusiasterna. Med jämna mellanrum kommer det in mejl från personer som känner sig mer eller mindre känslomässigt kränkta av att de hört en trädlärka i en scen som tycktes utspela sig upp till två veckor innan den brukar dyka upp i Sverige, ibland med ett imponerande detektivarbete i bakgrunden . En plats kan ha nämnts i ett avsnitt som senare, i en annan säsong av serien, taktlöst besudlas med ljudet av en vilsegångsfågel. Det är såklart kul att de hör av sig, men jag har alltid undrat varför det är just detta intresse som triggar de extra 15-20 minuterna det tar att faktiskt sätta sig vid datorn och säga att det räcker.

I Ronja Rövardotter, som Torbjörn Fagerström tar upp, finns det, förutom ornitologiskt felaktiga ljud, söta små troll, ett halvrobust slott delat på mitten av blixtar och fåglar som har den ovanliga förmågan att prata svenska i kombination med en vilja att kidnappa barn. Att det då skulle vara ok för en naturforskare att lägga till troll, gråtande dvärgar och vilda utter för att berika historien men inte ljudet av en gök gör diskussionen spänd innan den ens har börjat.

I Jens Assurs film

Foto: TT

Ett projekt jag arbetade med, Jens Assurs “Korparna”, hade kravet från författaren till boken som filmen byggde på att alla fågelljud måste vara korrekta. Rätt ljud i förhållande till tid på året, geografiskt läge och given situation. Vi tog hjälp av en fågelexpert för att lyckas med detta, vilket givetvis krävdes eftersom jag och de flesta inom mitt yrke har grundläggande kunskaper i ornitologi, men långt ifrån en erfaren fågelskådares kompetens. Den här fågelljudsguiden hjälpte oss att få en ornitologiskt korrekt ljudmix, och det var några väldigt roliga veckor. Det var imponerande att se en person som kunde känna igen ljudet av varje levande och död fågel. Just det samarbetet slutade lite klumpigt med honom, efter att ha sett den helt färdiga filmen, mejlat hela teamet, eller åtminstone de 40-50 adresser han fick tag på, och fördömde det som en fullständig katastrof med hänvisning till att det var för få fåglar i filmen – inte bara i ljudet utan även i bilden!

Det strömmar in mejl från personer som känner sig känslomässigt kränkta av att höra en trädlärka i en scen som utspelar sig upp till två veckor innan den brukar dyka upp i Sverige

Hänvisning till hur det borde ha gjorts lämnades också som var en film hon regisserat själv som, om jag förstått det rätt, handlar om en lång häxa som föds, lever sitt liv och sedan enligt naturens gång dör. Reine Brynolfssons makalösa prestation, det mästerliga fotografiet och alla andra delar lämnades okommenterade. En bitterljuv känsla att äntligen ha gjort en film med hundra procent korrekta fågelljud, men att det ändå inte ens var nära nog.

En talgoxs liv och död kan också göra en dramatisk film.

Foto: Hasse Holmberg

Det är förstås inte så, men jag hade svårt att inte beröras av tanken att det finns ett linjärt samband mellan intensiteten i ett fågelintresse och oförmågan att ta till sig kultur överhuvudtaget.

LÄt mer:
Torbjörn Fagerström: “Ronja Rövardotter” är en studie i biologisk okunskap


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen