Farliga ungdomar ska låsas in – men vad gör vi med deras småbröder?

d9d3f6b8 d89f 499d b7ff 3691957398d7



d9d3f6b8 d89f 499d b7ff 3691957398d7

I veckan kallade regeringen till ett krismöte. Orsaken är platsbrist i landets syskonhem vilket gör att många våldsbenägna ungdomar måste vänta på att bli inlåsta (TT 4/7).
Den farliga situationen skapade med rätta rubriker. socialminister Camilla Waltersson Grönvall (M) deklarerade omedelbart att regeringen utser en senior direktör på Sis, vid sidan av generaldirektören. Och på mötet diskuterade man även bland annat dubbeltäckningar för att beta könet.
Det råder alltså ingen tvekan om att situationen är akut och måste lösas omedelbart.

Men trots det var det inte nyheterna om Sis-hemmen som var veckans viktigaste socialpolitiska nyhet. Behovet av fler ungdomsplatser är snarare ett tecken på att samhället under lång tid arbetat för lite förebyggande och ofta ingriper för sent. Det vill säga precis vad förslaget till ny socialtjänstlag, som presenterades i tisdags, ska fixa (Aftonbladet 2/7).

Det innebär förhoppningsvis att kortsiktiga projekt och partipolitiska oneliners ersätts med långsiktigt strategiskt arbete, som sedan länge efterfrågats av professionen.

Med start nästa sommar är planen att förebyggande arbete ska ingå kärnverksamheten för landets kommuner, med målet att kväva problemen i sin linda. Det handlar om att sänka trösklarna till socialkontoren och bygga förtroende, så att fler föräldrar vågar ta emot stöd. Men också att det blir lättare att få hjälp snabbt genom att låta fler insatser än idag göras utan behovsprövning.
Dessutom införs ett krav på att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det betyder förhoppningsvis det på kort sikt projekt och partipolitiska oneliners ersätts med långsiktigt strategiskt arbete, vilket länge efterfrågats av professionen.
Sammantaget är förslagen flera steg i rätt riktning, där sociala insatser går från att vara reaktiva till proaktiva. Utmaningen blir att implementera det nya arbetssättet i Sveriges 290 kommuner och ännu fler socialkontor. Inte för att socialsekreterare inte vill arbeta förebyggande, utan för att det saknas resurser och personal och att det alltid kommer att finnas akuta saker att hantera parallellt.
Det sista är en tydlig påminnelse om veckans krismöte om Sis-hemmen.
Läs mer:
DN:s redaktion: Glesbygden behöver pengar – och Stockholm måste betala
DN:s redaktion: Det är ingen raketvetenskap, Ulf Kristersson – låt företagen göra Sverige rikare


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen