Framtidens OS-hopp kan utvecklas med hjälp av AI

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”

I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOC) vad som har fått namnet “Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.

– AI kan hjälpa till att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personliga träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att hålla sig friska och hela, sa IOK:s president Thomas Bach i sitt tal.

Där nämnde han också saker utöver den del som rör rena sportprestationer. Till exempel en potentiell revolution inom dömande, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI i framtiden skulle kunna göra publikupplevelsen “mycket mer individualiserad och uppslukande”.

Åsa Edlund Jönsson är generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), och har deltagit i flera möten i ett internationellt sammanhang där AI diskuteras.

– Jag tror att en av grundidéerna med IOK är att säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI, så att det inte skapar en idrottsvärld som glider isär. Vi tror på en olympisk rörelse med många nationer som är med och tävlar, säger hon.

Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också siktar mot AI.

– Fördelen för oss som jobbar inom idrotten är att det inte handlar om att rationalisera bort folk, som det kan vara i vissa andra verksamheter. Det är Sarah Sjöström som ska simma 50 fria i bassängen – inte AI.

– Å andra sidan kanske AI kan ge tillgång till mer individuellt anpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till mer rättvisa bedömningar vid bedömning av sport, och stärka säkerheten för de aktiva i och utanför arenan.

– Då kommer det se helt olika ut för olika länder.

Så hur skulle AI kunna hjälpa och potentiellt förbättra idrotten och OS i Sverige?

– Vi är ett litet land. Vi har få boende, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Hon fortsätter:

– Om vi ​​ska fortsätta att göra bra ifrån oss på OS-nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ner själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker inte att vara en talang. Du måste vara motiverad, du måste ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.

– Då kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med detta i dag? Har du samma möjlighet att visa upp din kompetens om du bor i en glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor i en mindre stad?

Åsa Edlund Jönsson svarar själv:

– Kanske, kanske inte.

Det menar SOK:s generalsekreterare att AI “kanske kan hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler människor”. Kanske genom en slags AI-tränare för de som bor i glesbygd men är redo att göra nödvändiga investeringar.

– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör mer än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier ska vara olympier på flera matcher, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra till att stärka det skadeförebyggande arbetet, så att en idrottare kan hålla länge.

Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckte andra tankar och önskemål i detta sammanhang. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga potentiellt duktiga idrottare.

– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.

– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är tydligt att det med dessa 206 finns en hel del olika tankar kring hur AI kan bidra eller inte bidra till sporten.

Det går samtidigt att konstatera att AI redan har implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade tusentals konton på sociala medier.

skrev samtidigt Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken “AI och talangutveckling” pratade om idén med en webbapplikation, som testades i samarbete med IT-jätten Intel och Olympiska Kommittén för Senegal.

Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt Senegal där appen användes för att “analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Den beskriver också hur företaget sedan analyserar och bedömer varje video med hjälp av AI.

Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: “Av de 1 000 barn som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”

Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp vid ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.

– Exakt vad det testet kommer att leda till är det inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss ​​nationella olympiska kommittéer om att detta är något som vi skulle begära som ett första steg.

SOK:s generalsekreterare fortsätter:

– Det finns helt klart en förhoppning om att AI på sikt ska göra det lättare att hitta talanger inom idrotten. Vilken talang nu är.

– Vi på SOK har inga diskussioner om att vi vill ha en app där vi skulle kunna filma unga. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.

– Men inte från vår sida. Sedan har vi andra prioriterade områden.

Läs mer:

AI kommer att skydda de olympiska stjärnorna mot onlinehat – tusentals konton skannas i realtid

Ny SOK-direktör om sommarens uttagningskritik: “En tragedi”