Från Baader-Meinhof till världens mäktigaste kvinna

En liten tjej som tillsammans med sina syskon spelar och sjunger folkvisor. Det är den tyska publikens tidiga möte med Ursula von der Leyen. Hon växte upp som ett av sju barn i en kändisfamilj. Pappa Ernst Albrecht var kristdemokratisk regeringschef i delstaten Niedersachsen.
Kändisaren gjorde dem till ett mål för terrorgruppen Baader-Meinhof. Hoten ansågs vara så allvarliga att Ursula Albrecht tvingades välja mellan att ständigt leva med livvakter eller att lämna Tyskland. Hon valde London, där hon 1978 studerade ekonomi under namnet Rose Ladson.

Tillbaka i Västtyskland på 1980-talet doktorerade hon i medicin och gifte sig med läkaren Heiko von der Leyen. Paret fick sju barn. Precis som sin far gick Ursula von der Leyen in i politiken för kristdemokratiska CDU. Först på statlig nivå.

Men hon avancerade snabbt till minister. Som socialminister i Niedersachsen fick hon uppmärksamhet i hela Tyskland när hon avskaffade alkoholserveringen i personalmatsalen. Det var nästan en krigsförklaring i den tyska politiska kulturen där öl och vin livar upp arbetsluncher.
Kansler Angela Merkel fick ögonen på den orädda Ursula von der Leyen. 2005 blev hon familjeminister. Med inspiration från bland annat Sverige drev hon igenom utökad barnomsorg och allmän föräldrapenning. Hon ville också kvotera in kvinnor på toppposter, men partiet stannade där – för tillfället.

Den populära ministern, kallad supermamma på grund av sin stora familj, befordrades till försvarsminister 2013.
Här hade karriären kunde ha slutat. Det tyska försvaret är notoriskt underfinansierat och försvarsministrar håller vanligtvis inte många år på posten. Men för att få försvarsmakten på fötter anlitade von der Leyen konsulter. Många konsulter.
Det ledde till den så kallade “konsultaffären” där det avslöjas att hennes departement lagt nästan lika mycket pengar på konsultarvoden som de andra departementen tillsammans. Dessutom hade det förekommit oegentligheter när kontrakten skrevs.
Men i grannlandet Frankrike har president Emmanuel Macron nosat på von der Leyens talang. När en ny chef för EU-kommissionen ska utses efter valet 2019 lanserar Macron sitt namn, till omvärldens stora förvåning.

I Tyskland är von der Leyen så impopulär att Angela Merkels koalitionspartner, Socialdemokraterna, vägrar gå med på valet. Merkel kan formellt avstå från att rösta, men eftersom EU:s övriga stats- och regeringschefer ger klartecken får hennes landsman och partikamrat jobbet.

Utnämningen måste godkännas av EU-parlamentet. Det görs med smal marginal. I parlamentet, som då har 751 ledamöter, är det en övervikt för Ursula von der Leyen med bara nio röster. Bland annat röstar den gröna gruppen emot henne.
Något ironiskt nog har den nuvarande tyska regeringen (socialdemokrater, gröna och liberaler) skrivit i sitt regeringsavtal att de kommer att nominera von der Leyen, om hon väljs till ordförande för EU-kommissionen för ytterligare en mandatperiod.
Sannolikheten är stor. Den kommission som Ursula von der Leyen har lett den senaste mandatperioden har tvingats ta itu med oplanerade händelser som en pandemi och ett krig. Omvärlden har imponerats av läkaren och sjubarnsmamman och amerikanska tidningen Forbes har utsett henne till världens mäktigaste kvinna 2022 och 2023.