De franska vallokalerna har varit öppna i några timmar och vid lunchtid är valdeltagandet på den högsta nivån sedan 1981.
49 miljoner fransmän är röstberättigade i den andra omgången av valet till nationalförsamlingen. Vid middagstid hade 26,6 procent av dem röstat, jämfört med 19 procent 2022.
Individuell frihet, tolerans och respekt för andra är det som står på spel i dag, säger väljaren Thomas Bertrand till nyhetsbyrån AP.
Tror på strejk
Säkerheten är redan hög i Frankrike och 30 000 poliser har kallats in inför valet. I Paris är närvaron tydlig, poliser går i grupper om tre eller fyra med sina vapen synliga och folk på gatan ropar olika varianter av “väljare”, enligt TT:s programledare.
Väljaren Nicolas, som inte vill uppge sitt efternamn, tror att det blir strejk om nationalförsamlingen (RN) vinner.
Vi kommer inte att kunna ta tunnelbanan eller tåget. RN:s motståndare kommer att göra allt för att visa sitt missnöje, säger han till TT.
Ny vänsterallians
Efter första omgången blev det högerextrema partiet RN störst med 34 procent av rösterna. Partiet har slagit an hos många fransmän med sin migrationskritiska och EU-skeptiska linje.
Frankrike skulle därmed kunna få en högerextrema regering för första gången sedan nazisternas ockupation under andra världskriget. RN grundades på 1970-talet av fascister, högerextremister och en före detta Waffen-SS officer.
Vänsteralliansen New People’s Front (NFP), som skapades i samband med att president Emmanuel Macron tillkännagav nyval för fyra veckor sedan, ligger tätt efter med 28 procent. Macrons centerallians Ensemble fick drygt 20 procent.
Parlamentet, nationalförsamlingen, består av 577 platser. 76 av dem kom i mål i första omgången, två gick sedan till Macron.
En man röstar i den andra omgången av det franska valet.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Ny premiärminister
Söndagens val avgör vem som blir premiärminister och får bilda regering. För nationalförsamlingen skulle det innebära att 28-årige Jordan Bardella – ofta kallad Le Pens kronprins – kliver fram och tar över posten från Macrons partikamrat Gabriel Attal. Den senare röstade i Vanves strax söder om Paris på söndagsmorgonen.
Men det är oklart om det högerextrema partiet får egen majoritet. Enligt en undersökning som Franceinfo publicerade i fredags kommer varken RN eller vänsteralliansen NFP att få det.
De första vallokalsundersökningarna väntas presenteras klockan 20.00
Fakta: Det händer efter valet
Nyvalet till nationalförsamlingen avgör vem som blir premiärminister och som får bilda regering – och samarbeta med president Emmanuel Macron.
577 platser i parlamentet ska väljas. För majoritet krävs 289 mandat.
Om nationalförsamlingen får 289 platser måste Macron utse Jordan Bardella till ny premiärminister. Han kan då bilda en regering och skulle dela makten med Macron.
Om det inte finns något parti med ett tydligt mandat att regera kan Macron välja en regering av experter som inte är knuten till politiska partier. En sådan regering skulle förmodligen mestadels administrera det dagliga arbetet som krävs för att hålla Frankrike igång. En sådan lösning skulle dock kräva riksdagens godkännande.
Macron kan också behöva söka en vänsterinriktad premiärminister.
Om de politiska samtalen efter valet tar för lång tid kan Macrons centralregering fungera som en övergångsregering över sommaren och OS.
Källa: AP
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.