Friskolornas nye direktör: Måste städa på vår egen bakgård

0d9da625 e765 4656 b384 baebfe105898


Friskolesektorn har anledning att vara självkritisk. Det säger Andreas Mörck som har fått det nya uppdraget att leda Almega-utbildningen som ersätter Friskolornas Riksförbund som läggs ner den första juli i år.
– Folk har fokuserat för mycket på att vinna debatten och slå motståndaren i huvudet, istället för att sätta sig ner och prata tillsammans om hur man ska lösa de svåra utmaningar som den svenska skolan står inför, säger Mörck i sin första intervju sedan han fick jobbet .

Vi träffas i Svenskt Näringslivs stora stålhus nära Östermalmstorg där han ska flytta in i sitt nya kontor på andra våningen.
– Symboliskt blir det en utmaning att kontoret finns här på Östermalm, jag måste kunna prata med alla på den politiska skalan, även de som ligger långt till vänster, säger han och sveper med armen mot husfasaderna som vi står utanför på Storgatan.

Andreas Mörcks nya arbetsplats ligger på Östermalm i Stockholm.

Foto: Filip Powidzki Casserblad

Det är den första september avsikten att Andreas Mörck ska tillträda sitt nya jobb och därmed ersätta Friskoleförbundets vd Ulla Hamilton som slutade i juni.
Mörck har en radikalt annorlunda bakgrund än sin företrädare och kommer från Lärarförbundet där han arbetat i 25 år, senast som kanslichef.
Den viktigaste förändringen består i att det skapas en branschorganisation som slås samman med en arbetsgivarorganisation, hävdar han.
– Jag älskar facket, vilket gör att jag kommer att kunna leda en nödvändig omstart för den privata skolsektorn.
Det är mycket han vill förändra, till exempel att komma bort från “åsikter” i branschen för att istället fokusera på att teckna bra kollektivavtal med Sveriges lärare och skolledare.
– Det är det som gör det här till ett så moget beslut, att man vill involvera de som faktiskt gör jobbet.

Andreas Mörck lämnade sin gammalt jobb som kanslichef på Sveriges lärare vid förra kongressen – där facket beslutade att verka för att vinstdrivande aktiebolag inte ska driva skolor.
Det är ett ganska stort tryck i den frågan i lärarkretsar där det framförs argument som att skattemedel avsedda för barns utbildning inte ska gå till vinstutdelning.
Andreas Mörck ser snarare fördelarna med att låta aktiebolag driva skolor.
– Vill vi ha mångfald och valfrihet är det också nödvändigt att det finns aktiebolag som äger och driver skolor.
Däremot tycker han att Tidöpartiernas löfte om att det ska bli svårare för lågkvalitativa friskolor att gå med vinst är bra.
– Om vi ​​vill kunna skapa ett långsiktigt skolsystem där kommunala skolor och friskolor samverkar tycker jag att det är oerhört viktigt att vi inom friskolebranschen städar upp vår egen bakgård.

42feff7a f276 4147 8b73 99de302bc7f5

Foto: Filip Powidzki Casserblad

För att uppnå det kommer han att uppmana företagen att utforma någon form av industristandard.
– Vem som helst ska inte få driva friskolor och man måste ha rätt mål när man kliver in. Även här har vi anledning att vara självkritiska, säger Andreas Mörck.
Nyligen kom en rapport från Skolverket och UKÄ som bekräftar något myndigheterna sett tidigare:
Elever som går i fristående skolor klarar sig sämre på universitetet än elever som går i kommunala skolor med samma betyg.
En förklaring är att elever i fristående skolor får högre betyg i förhållande till sina prestationer.
– Ja, och jag är oerhört bekymrad över de varningssignaler som Handelshögskolans rektor Lars Strannegård kommer med, säger Andreas Mörck och hänvisar till en artikel på DN Debatt förra året där han skriver att betygen i dagens skolsystem har bli en handelsvara där skolor sätter höga betyg för att locka till fler elever.
– Bland det viktigaste i den här omstarten för fristående skolor kommer att vara att få ett betygssystem som fokuserar på kunskap, inte minst genom att öka andelen legitimerade lärare, som är lägre i fristående skolor.

Andelen elever som går i fristående skolor har ökat konstant under de senaste 20 åren, från 6 procent till 16 procent. Över 400 000 elever går i fristående förskolor och skolor.
Samtidigt visar siffrorna att elever som går i friskolor generellt sett har en familjebakgrund som gör dem lättare att undervisa. Friskolorna har färre nyinvandrade elever och elever med lågutbildade föräldrar, enligt siffror för årskurs nio som DN fått från den norska skolstyrelsen.
– Även om man kan se att skillnaderna har minskat är det något som behöver göras mer åt. Strategin, eller bristen på strategi, som de hade har nått vägs ände, säger Andreas Mörck.
– Om vi ​​fortsätter att bygga ut friskolesektorn utan att skapa ett gemensamt system som är hållbart riskerar den att kollapsa. Det innebär att vi som representerar friskolor får ta vår beskärda del av de svåra utmaningar som skolan står inför, till exempel att ta hand om de elever som står längst ifrån att få godkända resultat.

Eftersom friskolorna blivit fler och inte längre bara är ett komplement till de kommunala skolorna, som tanken var med friskolereformen för trettio år sedan, måste de också ta ett större ansvar för helheten, säger Andreas Mörck.

Foto: Filip Powidzki Casserblad

Ett sätt kan vara att även låta friskolor ta emot nyanlända, anser han.
De demografiska utmaningarna när elevgrupperna blir mindre blir det tufft för både kommunala och fristående skolor i framtiden. Eftersom friskolorna inte längre bara är ett komplement till den kommunala skolan, som tanken var med friskolereformen för trettio år sedan, måste den ta ett större ansvar, säger Andreas Mörck.
– Vi kan inte fortsätta att både äta och behålla kakan.
En nöt att knäcka är finansieringen som ständigt ifrågasätts. Nyligen gjorde Friskolornas Riksförbund en egen rapport där man räknade ut det friskolorna får för lite pengar och är underkompenserade.

Rapporten går stick i stäv med flera oberoende utredningar som utförs av tunga organ som Riksrevisionen, SOU, oberoende forskare och experter knutna till regeringskansliet.

Ett sätt för friskolorna att ta ett större ansvar än i dag skulle kunna vara att ta emot fler nyanlända, säger Andreas Mörck.

Foto: Filip Powidzki Casserblad

Blir det färre sådana utredningar?
– Jag vill inte förhålla mig till friskolornas riksförbund. Men du kommer att möta en annan ton och mer av faktakunskap och forskning från mig, säger Andreas Mörck.
Han menar att alla delar av den svenska skolan är underfinansierad, vilket bland annat har lett till att en tredjedel av alla tjugoåringar som går ut gymnasiet gör det utan fullständiga betyg.
– Skolan har blivit en elimineringsmaskin, vilket skapar sämre förutsättningar för den svenska arbetsmarknaden.

Fakta.Andreas Mörck

Ålder: 50 år.

Född: I en liten by utanför Piteå som heter Roknäs.

Levande: Lägenhet i Farsta tillsammans med sina två barn.

Träning: Legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap och historia.

Yrkesbakgrund: Arbetade på Lärarförbundet i 25 år, senast som kanslichef, en tjänst han sa upp sig från i maj i år.

Nuvarande: Facklig direktör på nystartade Almega utbildning, en arbetsgivare och fackförening som ersätter intresseorganisationen Friskolornas Riksförbund.

Främsta drivkraften: “Att göra skillnad och bidra till något större än mig själv”.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen