DN/Ipsos har frågat väljarna hur de skulle lägga pengarna om de hade Elisabeth Svantessons jobb. Utredningen rör det så kallade reformutrymmet, det vill säga hur mycket pengar som finansministern bedömer kan läggas på nyinvesteringar.
– Väljarnas prioriteringar för vad statens pengar ska användas till är väldigt tydliga och det är intressant att de är så samstämmiga, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
I undersökningen har de respondenterna fick dela ut 50 miljarder kronor och drygt 14 av dem går till vård och omsorg av olika slag. Det är den i särklass största posten i väljarnas eget budgetförslag.
På en klar andra plats kommer skola och utbildning (ungefär 8 miljarder) och sedan rättsväsendet och brottsbekämpningen (5,5 miljarder).
Sedan följer infrastruktur, försvar och miljö och klimat i den ordningen.
Det råder bred enighet om vad som är mest brådskande. De tre områdena vård, skola och brottsbekämpning ligger i topp på den rankingen i de allra flesta väljargrupper, oavsett kön, ålder, utbildningsnivå eller typ av bostadsort.
Vissa skillnader dyker upp å andra sidan när man tittar på vilka partier respondenterna sympatiserar med. Brottsbekämpning höjs till andra plats av de som röstar på Moderaterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna.
Allra helst vill SD-väljarna satsa mot brott, cirka 9 miljarder kronor av totalt 50. Det kan jämföras med de drygt 2 miljarder som vänsterpartister och miljöpartister lägger ner här.
De som stödjer V och MP sticker också ut genom att vara de enda väljargrupperna som placerar miljö och klimat så högt som trea. MP-väljare investerar mest (drygt 10 miljarder kronor), följt av V-väljare (drygt 4). Brott kommer först på femte plats för dessa partiers väljare.
Oavsett partisympatier plats alla grupper vård och omsorg i topp. Här vill Socialdemokraternas sympatisörer lägga mest, nästan 17 av 50 miljarder kronor. Fem av åtta partier (M, L, C, S, SD) har också skolor och brottsbekämpning i topp tre.
– Oavsett hur man röstar ser majoriteten av väljarna samma brister i samhällsstrukturen, säger Nicklas Källebring på Ipsos.
Skattesänkningar kommer att väga tungt i den budget som finansminister Elisabeth Svantesson presenterar på torsdag. För väljarna har det dock låg prioritet, enligt DN/Ipsos undersökning.
Beskedet från alla väljare summan är att av 50 miljarder kronor ska endast 0,8 reserveras för att sänka skatten. Beloppet är något högre om man bara ser till Tidöpartiernas väljare, 1,4 miljarder. Men inte ens bland M-väljare är skattesänkningar tillräckligt viktiga för att kvalificera sig till topp fem.
Nicklas Källebring på Ipsos påpekar att de tillfrågade i undersökningen fick svara fritt.
– Det är möjligt att skattesänkningar hade hamnat högre om vi hade föreslagit det som ett alternativ. Men i dagsläget är det inte orimligt att många bryr sig mer om vård, skola och kriminalitet än för hur mycket skatt de betalar, säger Nicklas Källebring.
Fotnot: DN/Ipsos undersökning byggde på Ekonomiinstitutets bedömning att reformutrymmet i budgeten för 2025 var 50 miljarder kronor. Senare preciserade finansdepartementet reformutrymmet till 60 miljarder kronor.
Läs mer:
Väljarnas oro för ekonomin har avtagit
Det är så finansministern vill stödja ekonomin
Fakta.Det var så undersökningen gjordes
■ Frågorna som ställdes var: Om du själv hade möjlighet att bestämma vad det förväntade reformutrymmet skulle användas till, vad skulle du använda pengarna till då?
■ För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.