Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikföretag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I mitten stod de tre kompisarna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Tanken var att göra det enklare att betala online, vilket kanske låter lite daterat, men det här var över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de en kall hand av sådana som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det fungerade fortfarande. Klarna förändrade vårt sätt att konsumera och blev på många sätt ansiktet utåt för konceptet “köp nu och betala senare”.
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantad av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktkamper.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i företagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar beslut med stor majoritet.
Situationen är turbulent i toppen av företaget, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons företrädare Mikael Walther tvingas lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktkamp inför börsnoteringen, som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röstande.
– Konsekvensen blir en mindre oberoende röst i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta händer bara en månad efter att storägaren Sequoia misslyckades med att ta bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar i toppen är Sebastian Siemiatkowski, son till polska invandrare, som med styrelsens beslut bakom sig är på väg att ta bolaget till börsen.
Arenan är nu rakad.
I veckan lämnade Klarna äntligen in en ansökan om att bli noterad på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
“Hur mycket är du uppdaterad skuld hos Klarna för tillfället?”
“Hur lyckades du ta dig ur det?”
“Hur slutar du använda Klarna?”
Det är ofta yngre kvinnor som ligger bakom Facebook-inläggen. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast på Kronofogdemyndigheten. Enligt myndigheten handlar det om ökad konsumtion i kombination med ekonomisk okunskap om att handla på kredit.
I en värld av riktad reklam och influencers lockar snabblånen som bara är ett klick bort och Klarna har legat i framkant med konceptet.
Det finns evenemang som företaget helst sopar under mattan. Som den gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth pratade om affärsmodellen;
“Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här är en stämpel som Klarna försökte tvätta bort. På senare tid har fysiska kort ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket också kan minska kreditförlusterna, de pengar de inte tror att de kommer att få tillbaka från kunderna, som SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta som ett resultat av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
Körde en för några år sedan specialtåg till Berlin. Den leddes av Sebastian Siemiatkowski, som klädde ut sig till dirigent och kallade 1 700 “clarnauts” till konferensen “smooth week”. Det följdes av en vecka full av aktiviteter och fester – där ledningen klädde ut sig i specialgjorda outfits som påminde om superhjältar.
Detta var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; “festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerare höll sina plånböcker allt tätare.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och fick samtidigt sin värdering sänkas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats lämna företaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Fackets anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes av VD:n och en överenskommelse träffades, om än med ett annat fackförbund.
Så hur går det idag?
Det är festligare inom tekniksektorn igen och “smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskar, kommer tillväxt i USA till en kostnad. Under årets första sex månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor och resultatet efter skatt minskade från cirka 2 miljarder kronor till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknaden, men det är USA som är Klarnas heliga gral och största marknad. Förra året kom knappt en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha slagit sig ihop med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska köpmännen.
Utländska medier håller ett öga på företaget. Ansedda tidningar rapporterar bland annat om de grundläggande argumenten och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Även Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas.
Brittiska The Guardian uppger att Londonbörsen har blivit vald och förutspår att Trumps vinst kan locka ännu fler företag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify som också valde den amerikanska börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har en bättre idé den här gången – när Spotify presenterades firades det med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
