Kostnaden för samhället för att placera utsatta barn och unga på HVB-hem har ökat dramatiskt de senaste 10 åren. 2014 var kostnaden 6,4 miljarder – och förra året 10,3 miljarder. Mellan 2022 och 2023 ökade kostnaderna ännu snabbare än tidigare, visar statistik från Statistisk sentralbyrå.
Stora delar av HVB-branschen drivs av privata aktörer. Av de totalt cirka 800 HVB-hemmen i Sverige drivs cirka 570 i privat regi. Tidigare studier pekar på hög lönsamhet inom HVB-branschen. En studie av professorerna Marie Sallnäs och Tommy Lundström från 2019 visade att den genomsnittliga avkastningen var 20 procent för hela branschen.
Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen på SKR, säger att kostnadsökningen är drastisk och organisationen ifrågasätter nu varför det blivit så.

Enligt Åsa Furén-Thulin är en förklaring till att priserna som HVB-hemmen tar ut av kommunerna har ökat i takt med att fler barn är kriminella och har kopplingar till organiserad brottslighet.
– Svårighetsgraden för de barn som placeras har ökat. Eftersom det inte finns några restriktiva åtgärder på HVB-hemmen, som det är på SiS, måste hemmen ha mycket personal för att kunna ta hand om dessa barn, säger hon.
Det gör att få HVB-hem är beredda att ta emot barn från den gängkriminella miljön. Att placera en gängkriminell ungdom i ett HVB kan därför bli en dyr historia för en kommun.
– Priserna höjs när ingen vill ta emot de här unga. När jag pratar med kommunerna kan det bli upp till 20 000 kronor per dag att placera ett barn inblandat i gängkriminalitet.

Ett problem är att SiS-hemmen ofta är fulla, och då måste kommunerna placera dem i HVB-hem. Ofta måste det också ske via direktupphandling, eftersom de boendeanläggningar som kommunerna har ramavtal med inte alltid kan ta emot kriminella med kort varsel.
Enligt Åsa Furén-Thulin riskerar den kraftiga kostnadsökningen att leda till att kommunerna behöver prioritera minskade satsningar på förebyggande arbete som på sikt kan motverka och minska brottsligheten.
– Det är också en viktig uppgift som kommunerna har, säger hon.

DN har tagit del av ekonomiska statistik för över 330 företag som har tillstånd att bedriva HVB-verksamhet. Det kan även omfatta andra boende- och omsorgsformer, men det ger en fingervisning om hur lönsamheten ser ut.
Ser man till de senaste fyra åren har ett 60-tal av företagen haft en genomsnittlig vinstmarginal på över 15 procent och i toppen finns företag med vinstmarginaler på mellan 30 och 40 procent.
Enligt Marie Sallnäs är det svårt för kommunerna att veta vad de betalar för.
– Det är ett område där det är svårt att definiera vad som är bra kvalitet. Man köper en tjänst via upphandling och då är det svårt att följa upp hur den vård som kommunerna betalar dyra pengar för faktiskt ser ut.
Ett av problemen är att kvaliteten på vården till stor del är beroende av hur personalgruppen och de unga som genomgår behandling samarbetar.
– Det är svårt att få tillräcklig insikt i en miljö som ett HVB-hem via extern kontroll, vilket gör kommunernas uppföljning av de placerade barnen extra viktig, säger hon.