Vinnarna i förra årets budget var de grupper som hade bidrag som räknades ihop med inflationen. Detta inkluderar pensionärer med garantipension och de som fått förmåner från socialförsäkring och bostadsbidrag.
Årets vinnare är istället löntagare som gynnas av ett höjt grundavdrag, ett högre gränsvärde för statlig skatt och ännu ett jobbskatteavdrag.
Men de med högst inkomster får mest, räknat i kronor och ören. De gynnas av den höjda brytpunkten, jobbskatteavdraget och även av att den sänkning av avdraget som görs för höginkomsttagare med en inkomst på över 64 000 kronor i månaden slopas.

Finansminister Elisabeth Svantesson försvarade skattesänkningarnas fokus när budgetförslaget presenterades på torsdagsmorgonen. Hushållens konsumtion har hållits tillbaka under åren med hög inflation och syftet med skattesänkningarna är att vända det.
– Vi måste få igång tillväxten i ekonomin. Vi måste få hjulen att snurra, som hon uttryckte det

Madeléne Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank, tycker att det som utmärker förslaget är ett försök att kompensera hushållen, både tjänstemän och pensionärer, för åren med hög inflation och krympande reallöner.
– Men det stora är avskaffandet av utfasningen av jobbskatteavdraget. Det är det som slår mest, säger hon.
Samtidigt påpekar hon att mycket av den förstärkning hushållen får är något som sker mer eller mindre automatiskt. I detta ingår att höja grundavdraget och brytpunkten för statlig skatt.

Men Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, tycker att budgeten är orättvis. Beräkningarna visar en klar förlorare – de som inte jobbar får 0 kronor mer i plånboken än 2024.
Istället för stora skattesänkningar för höginkomsttagare tycker Sharon Lavie att regeringen bland annat borde ha behållit nivån på det förhöjda bostadsbidraget som istället sänks. Vidare hade Lavie hellre sett ökat barnbidrag och underhållsbidrag och även att regeringen “se över” studielånen.
– Så att folk som lever på marginalen kan få lite mer i kronor. En skattesänkning för dem med 9 kronor i månaden gör ingen skillnad, säger hon.
En låginkomsttagare med en månadslön på 16 667 kr får en reduktion via jobbskatteavdraget med 9 kr. Dessutom höjs grundavdraget vilket innebär att den totala effekten blir 60 kr i lägre skatt per månad nästa gång år.

För den som tjänar 125 000 kronor i månaden, sänkningen är nästan 900 kronor i månaden.
Lavie tycker dock en skattesänkning är bra – att de första 150 000 kronorna som sparas i ISK eller i kapitalförsäkring blir skattebefriade. Det stimulerar hushållen att öka sparandet.
– Vill man motivera folk att stå bättre rustade inför nästa gång ekonomin går dåligt är det bra att det finns en bas i sparandet där man slipper betala skatt, säger hon.

Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, tycker dock att budgetförslaget är rimligt med tanke på att Sverige befinner sig i lågkonjunktur.
– Räntan stiger och priset stiger har påverkat alla och budgeten gynnar alla som jobbar och sparar, säger hon
– Det är första gången, för den här regeringen i alla fall, som budgeten läggs när inflationen är under målet. Det gör att det får fäste, säger hon.

Åhrman tror att effekten också blir att hushållen både konsumerar mer och sparar, vilket är bra för ekonomin, även om budgetförslaget “räknat i kronor” gynnar hushållen med de högsta inkomsterna.
Men det finns en grupp som är i underläge – de med lån utan säkerhet. Ränteavdraget för dem minskas.
Läs mer: Tomas Ramberg: Hämnd för människor med pengar
Läs mer: Hur har din ekonomi förändrats?