Fler och fler människor flyr städerna. Ofta är det barnfamiljer och distansarbetare som inte är beredda att betala innerstädernas priser. Särskilt Stockholm, men periodvis även Göteborg och Malmö, har sett fler flytta ut än in.

Det skapar ett ökat tryck på husbygget som ofta är både dyrt och byråkratiskt krävande med långa processer och många hinder. Därför är det bra att regeringen och Sverigedemokraterna vill införa så kallat Sverigehus som inte kräver bygglov.

Initiativet kommer från SD som förklarar det mäktiga, på gränsen till populistiska namn. I en debattartikel i Expressen (10/9) skriver Oscar Sjöstedt och Mikael Eskilandersson, båda SD, att Bostadsverket får i uppdrag att ta fram förslag för hur Sweden House kan bli verklighet. Debattartikeln illustreras med ett typiskt rött hus med vita knutar, veranda och snickarglädje – ett drömhus för många.

När förslaget först lanserades av SD efter valet 2022 lät kritiken inte vänta på sig. Göteborgs-Posten intervjuade arkitekter om förslaget. Det beskrevs som “dödligt farligt när staten måste gå in och bestämma vad som är vackert och fult” och “lika absurt som att sälja en Sverigebil eller en Sverigedräkt som är sponsrad av staten”.

Det finns viss giltighet i den kritiken. Variation i den byggda miljön är ett värde i sig. Ett hus i Skåne är inte, och ska inte utformas på samma sätt som ett i Norrland, eftersom klimatet och lokala material skiljer sig åt. Var på landet man befinner sig dikterar allt från isolering till takvinklar, då husen ska tåla olika temperaturer och nederbörd. Detta måste Sverigehusen ta hänsyn till.

Det finns ett enkelt sätt att se till att olika stilar får plats. Byggföretag skulle kunna ansöka om att få redan nyckelfärdiga hus godkända som Svenska Hus. Med tiden kan nya modeller utvecklas vilket ger arkitekturen möjlighet att utvecklas och mer valfrihet. Skillnaden skulle i slutändan vara marginell jämfört med idag. Men mycket byråkrati och frustration hade kunnat undvikas.

Det går också att hämta inspiration från historien. Under industrialiseringen ville många fly godsernas trångboddhet och smuts. Egnahemsrörelsen tog då fram färdiga ritningar och byggsatser som arbetarna kunde köpa för en relativt billig slant för att montera ihop själva. Standardiseringen sänkte priserna, men det gav samtidigt utrymme för varje husägare att variera huset efter sina egna behov.

I dag är ägarbostadsområdena attraktiva, vilket avspeglas i priserna. Samtidigt byggs allt färre småhus. Alliansen lanserade Attefallshus och de senaste tio åren har över 64 000 byggts, varav den absoluta majoriteten ligger utanför storstadskommunerna. Steget till Sverigehuset är därför inte särskilt stort, och folk kan bevisligen hantera bristen på bygglov.

I bästa fall kan Sverigehuset bli en ny egnahemsrörelse. För de flesta vill bo i ett litet hus med egen tomt. Men långa handläggningstider och komplicerade regelverk gör denna dröm svår. Med generösa designregler kan en rik flora av olika hustyper växa fram så att fler kan skapa sitt eget hem.

Elias Nilsson/SNB