Varje år mördas i genomsnitt 14 kvinnor av en nuvarande eller tidigare partner. Regeringen vill nu underlätta skilsmässor i vissa fall, just för att skydda kvinnor som flyr från ett våldsamt förhållande. Det är välkommet. På alla nivåer bör skyddet för våldsutsatta kvinnor stärkas, men också professionaliseras. Här måste staten gå i täten med lagändringar och hårdare krav.
Varför är det svårt att lämna ett våldsamt förhållande? Det finns många anledningar, men en av dem är att det kan vara livshotande. Forskning visar att riskerna för grovt våld ökar när den som utsatts för våld lämnar eller försöker lämna. Majoriteten av alla intima partnermord sker också då. Samtidigt kan det vara lika farligt att sluta. Detta sätter många kvinnor i en omöjlig position.
På en presskonferens i veckan meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) att regeringen vill se över reglerna för bodelningsprocessen och ångerrätten vid skilsmässor. Det är inte ovanligt att en våldsam partner utnyttjar den för närvarande lagstadgade ångerrätten på 6 månader vid skilsmässa, eller ser till att en bodelningsprocess drar ut på tiden.
Förändringarna är välkomna. Lägg därtill de nya reglerna som sedan juli i år stärker det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta kvinnor och gör det lättare att ta över ett hyreskontrakt samtidigt som våldsutövaren kastas ut. I april trädde även ett nytt regelverk i kraft som innebär minimikrav och tillståndsplikt för den som driver trygghetsboende.
Sammantaget visar detta att ett systematiskt arbete med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är effektivt, även om det tar tid. Den väg som ideella krafter lagt ut, som startade landets första kvinnojourer, uppmärksammas äntligen av lagstiftaren. Utsatta kvinnor ska ha rätt att träffas på ett professionellt sätt där de med stöd av forskning erbjuder hjälp som gör skillnad. Kvinnors rätt till liv och frihet ska inte bara vara en angelägenhet för civilsamhället, utan bör stärkas av myndigheter och myndigheter med hårda krav, som kan komma att höjas över tid.
En sista pusselbit rör barnen, som i alldeles för många fall tvingas umgås med den våldsamma partner som mamman flydde ifrån. I slutet av månaden kommer räkningar att behandlas så att barnets rätt att skyddas mot våld tydligt går före en förälders rätt till umgänge. Det finns inga lätta bedömningar i tvister där ord står mot ord. Ändå måste de göras.
Men det är en sak att klubba lagar i riksdagen, en helt annan att genomföra dem och se till att de får rätt genomslag. Detta kräver att aktörer på alla nivåer, från domstolar till kommuner och regioner, säkerställer både utbildning och kompetensutveckling. Och att den som misstänker att någon närstående är utsatt för våld, agerar och ställer frågan.
Victoria Seemann/SNB