Utvecklingen speglar tidigare rapporterade inflationssiffror för augusti från stora euroländer som Tyskland och Frankrike.
Den fallande inflationen i hela västvärlden den senaste tiden har redan fått Riksbanken och ECB att sänka sina styrräntor, vilket har börjat få genomslag på bolånemarknaden. Det har också lett till ökade förväntningar på fler sänkningar av styrräntorna på kort sikt.
I prissättningen på marknaden ECB förväntas sänka räntorna två eller tre gånger i år.
Och på räntemarknaden är effekten redan tydlig. Räntan på en tvåårig statsobligation från Tyskland – ett riktmärke för ränteläget i euroområdet – har sjunkit till 2,34 procent inför fredagens inflationssiffra från Eurostat. Det kan jämföras med topparna i maj på runt 3,09 procent.
Samma trend kan ses i svenska marknadsräntor. Den svenska tvååringen har sjunkit till 1,86 procent. Det kan jämföras med 2,12 procent i slutet av juli och 2,88 procent när året började.
Kronan – som var en boxningssäck på valutamarknaden under inflations- och räntechocken 2022-2023 – har samtidigt stärkts mot euron den senaste tiden. Sedan slutet av juli är höjningen 40 öre.
Kronans återhämtning och stabilisering på en högre nivå ökar utrymmet för Riksbanken att justera styrräntan, även om Europeiska centralbanken (ECB) inte fortsätter nedåt i samma takt med sina sänkningar.
Börsen tar också fart när räntorna pressas ner. Lägre räntor ökar investerarnas benägenhet att ta risker, inklusive investeringar i aktier. Det ger särskilt dragkraft åt aktier i högt belånade bolag – främst inom fastigheter och tillväxt – som får mest draghjälp av fallande räntekostnader.
Statistikmyndigheten, (SCB) ska presentera siffror för Sveriges inflation i augusti den 12 september, samma dag som ECB utfärdar nästa räntebesked.
Riksbankens nästa räntebesked är planerat till den 25 september.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
