– Det verkar som att Iran har sagt att de inte kommer att ta det här ett steg längre. Och då ligger bollen hos Israel – och det blir nog en stor press för Israel att inte ta det här till en annan nivå, säger SEB-ekonomen Robert Bergqvist, som följer utvecklingen.
Wall Street och Tokyobörsen har backat med några procent och oljepriset har efter viss turbulens stabiliserats på en ganska begränsad prisuppgång.
– Det är så reaktionerna har varit under hela den här Mellanösternkrisen. Jag är förvånad över att det faktiskt inte blir några riskpremier i finansiella tillgångar, säger Bergqvist.

Oljeprisets uppgång – som steg från cirka 72 dollar på fredagen till 74,50 dollar per fat på onsdagen – kan kopplas till Mellanösternkonflikten.
Men för att det ska bli starkare marknadsreaktioner måste effekterna av konflikten bli tydligare, anser Bergqvist. Han konstaterar att globala värdekedjor – det vill säga transport och produktion – inte har påverkats särskilt mycket.
– Då blir man mindre orolig, säger han.
Tillgången på råvaror har inte heller påverkats.
En tredje faktor Det som enligt Bergqvist avgör om det blir någon större marknadseffekt av en geopolitisk konflikt är hur konflikten påverkar framtidstron bland hushåll och företag.
– Geopolitiken är väldigt seriös och går hela tiden åt fel håll, men det här har hittills haft en väldigt begränsad effekt på både tillväxt och inflation, säger han.
Istället verkar marknaden – där tillgångar som aktier, råvaror och valutor handlas – i dagsläget främst fokusera på centralbankernas räntor och fundamentala faktorer som utbud och efterfrågan, enligt SEB-ekonomen.

Och det är där det står just nu – med tecken på en avmattning i de största ekonomierna som USA, Kina och Tyskland – men med förhoppningen att räntesänkningar ska leda till en ekonomisk “mjuklandning” efter inflationen och räntechocken av 2022-2023.
Läs mer: Följ utvecklingen i Mellanöstern