Det har inte gått obemärkt förbi att vår stad tappat en stor del av sina gröna lungor på kort tid. Träden har fallit som dominobrickor i takt med att nya byggprojekt, vägar och parkeringsplatser har utökats, och fågelsången som brukade fylla morgnarna har blivit allt mer sällsynt.
Det är därför förvånande, för att inte säga ironiskt, att höra om den polisutredning som nu ska genomföras om olyckan där ett enstaka träd dödades. Visst är det tragiskt när träd huggs ner i onödan, men var är engagemanget när hundratals andra träd tyst försvinner från vår stad utan att någon höjer på ögonbrynen?
Det verkar som att vi har hamnat i en märklig paradox. Vi ser bortom den stora skada som avverkningar orsakar, men ägnar all vår energi åt att förstå varför ett enskilt träd föll offer för en olycka. Är det inte dags att vi börjar värdera alla våra träd lika och arbeta för att bevara det gröna som finns kvar?
Vår stad tappar långsamt sin själ när träden försvinner. Så låt oss gå till botten med inte bara denna olycka, utan också om det oansvariga sättet på vilket vi behandlar våra grönområden. Först då kan vi säga att vi verkligen tar hand om vår natur – och vårt eget välbefinnande.
Richard Bergendahl
Ett påkört träd i centrum fick avverkas – ett av många som förstörts de senaste åren
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
