I en enorm finansverksamhet med 23 affärsbanker och en rad internationella institutioner säkrade Northvolt Europas största gröna lån någonsin: 5 miljarder dollar, drygt 50 miljarder kronor, för utveckling och utbyggnad av Skellefteåfabriken.
“En milstolpe i Europas energiomställning”, sa bolagets vd Peter Carlsson när affären stängdes strax efter årsskiftet.

Idag drygt ett ett halvår senare har ledningen dragit i nödbromsen och stoppat stora delar av produktionen för att komma till rätta med företagets akuta ekonomiska problem. Pengarna håller på att ta slut.
Samtidigt pågår intensiva förhandlingar mellan Northvolt och det stora lånekonsortiet, där Riksgälden ställer kreditgarantier och staten Svensk Exportkredit (SEK) finns bland långivarna.

Enligt dokument som DN har tagit del av har långivarna haft upprepade telefonkonferenser och röster sinsemellan den senaste månaden. Bakgrunden är att Northvolt har begärt ändringar i lånevillkoren.
Detaljerna i villkoren och skälen till varför Northvolt kräver förändringar är inte kända. De institutioner som DN har ansökt om avser banksekretess.
– Det handlar om vår trovärdighet som långivare, säger SEK:s presschef Katarina Daniels.
Det är dock känt att det senaste mötet, som ägde rum fredagen den 13 september, följdes på söndagen av ett mejl till alla inblandade från långivarnas amerikanska advokatbyrå Milbanks. Långivare har sedan ombetts att rösta på Northvolts senaste begäran.

Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på lånekonsortier, har granskat DN:s handlingar.
– Det är normalt att villkoren för den här typen av lån utvärderas kvartalsvis. Jag tror att Northvolt bryter mot ett av villkoren och i så fall måste de nå en överenskommelse med konsortiet för att undvika konkurs. Då har de en månad kvar, säger han.
Northvolt dras just nu med flera problem som kan påverka företagets lånevillkor. Missade produktionsmål och bristande försäljning är den främsta anledningen till att företaget fortfarande saknar intäkter som står i proportion till de stora investeringarna och löpande kostnaderna.
Hittills i år har Northvolt också misslyckats med en planerad nyemission av aktier, vilket skulle ha gett bolaget nytt eget kapital från ägarna. Enligt källor till Dagens industri ambitionerna har sänkts, från ett mål på 15 miljarder kronor till 7,5 miljarder kronor.

Riksgälden är en aktör i spelet kring Northvolt. Arkivbild.

Bo Becker beskriver Northvolts ambitioner och problem som är unika i svensk företagshistoria.
– Det normala sättet att finansiera ett företag som inte har några inkomster är att ta in riskkapital, inte lån. Men Northvolt behövde väldigt snabbt en enorm summa pengar och då fick de ta lån mycket tidigare.
– Det är dåligt att ha skulder när man inte har någon försäljning, säger han.

Det är okänt hur mycket av pengarna från det nya lånekonsortiet som Northvolt har fått av hittills. SEK säger till DN att deras lån, en summa på 240 miljoner dollar, ännu inte är betald.
– Vårt team arbetar intensivt med den här frågan just nu, säger Katarina Daniels.
Riksgäldskontoret uppger på torsdagen att inget av de lån på 1,5 miljarder dollar som myndigheten ska garantera har betalats ut.
Northvolt avböjde att kommentera.
Läs mer: Volkswagens och Northvolts kriser hänger ihop
Läs mer: Northvolt gagar anställda


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa