Kommentar: Så påverkar det brittiska valet ekonomin.

02d39a70 3064 48d6 b451 3414ed2d0a1d


Ingen har förkroppsligat detta mer än Liz Truss.

När Truss blev premiärminister försummade hon att låta finansrådet beräkna budgeten, avskedade finansministeriets mest erfarna tjänsteman och tillfälligt avbröt delar av det finanspolitiska ramverket. Pundet rasade tillsammans med priset på brittiska statsobligationer. Och när priset på statsobligationer går ner går räntorna upp.
Liz Truss tvingades avgå.
Det konservativa partiets ekonomiska trovärdighet återhämtade sig aldrig.

Liz Truss var premiärminister i 45 dagar.

Foto: Nils Jorgensen/Shutterstock

I natt vann Labour-ledaren Keir Starmer en jordskredsseger i Storbritannien. Det är inte en enskild ekonomisk fråga som har avgjort valet utan ett allmänt ekonomiskt missnöje tillsammans med bilden av att de konservativa inte klarar av att hantera ekonomin.
År 2020 uppfattade 40 procent av de brittiska väljarna de konservativa som “kompetenta”.
I dag är samma siffra runt 12 procent.

Väljarrörelsen från de konservativa till Labour i Liz Truss valkrets igår var den största någonsin i brittisk politisk historia.
Condign.
Du kan tänka.
Frågan är vad som kommer att hända nu.
Marknadens reaktioner på det brittiska valresultatet har varit sömniga. Den stora Labour-segern var väntad och därför “inprisad”. Redan från början jämfördes Rishi Sunaks valkampanj med evakueringen av brittiska trupper från Dunkerque under andra världskriget. För de konservativa handlade det om att rädda det som kunde räddas. Aldrig om att vinna.

Den ikoniska Big Ben kan ses i bakgrunden.

Foto: Kirsty Wigglesworth

Storbritannien har därför i många veckor har varit i den konstiga situationen att veta att det kommer att ske ett regeringsskifte men inte riktigt veta vad detta kommer att innebära. Labour har medvetet varit vag i sin ekonomiska politik.
Partiet har varit rädda för anklagelser om att de ska höja skatterna. Därför hade de lagt fram ett ekonomiskt program utan stora skattehöjningar men det gör det svårt att se hur de ska finansiera sina ambitioner för den brittiska ekonomin.
Storbritanniens tillträdande finansminister Rachel Reeves har pekat på det politiska kaoset under de konservativa som en bidragande orsak till ekonomins dåliga resultat. Labour hävdar att enkla saker som en enad regering och ett finansministerium med mer makt (och anställningstrygghet!) kommer att göra susen.
Men det räcker såklart inte.

Labour vill göra ganska stora förändringar av brittisk arbetsrätt, åtgärder som kommer att förändra den brittiska ekonomiska modellen och göra den mer europeisk. Labour har också identifierat produktiviteten i den brittiska ekonomin som det största problemet. Brittiska arbetare producerar mycket mindre per timme, inte minst jämfört med amerikanska arbetare. Det håller tillbaka lönerna samtidigt som hyrorna skjuter i höjden eftersom det byggs för få bostäder.
Människor har mindre och mindre pengar kvar varje månad.

Den brittiska motsvarigheten till Riksbanken är Bank of England.

Foto: Alberto Pezzali

Storbritannien dras också med stor ekonomisk och regional ojämlikhet. Under valrörelsen har Labour varit ute och varnat väljarna för att Storbritannien kommer att vara “fattigare än Polen” inom ett decennium om inget görs. Vad de menar är att storleken på ekonomin per person kommer att vara mindre än den polska.
Istället vill Keir Starmer göra Storbritannien till “den snabbast växande G7-ekonomin” och han vill “starta om” landets relationer med EU.
Men hur han ska göra det första och vad han menar med det andra är det ingen som riktigt förstår än så länge.
Läs mer: Rishi Sunak avgår som partiledare


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen