Köttbonden orolig över ny EU-lag: Regler dödar kreativitet

501a9125 aab1 476c a2ed 6b995371c4ab


De låter som dimhorn när de tävlar. Korna, kalvarna och tjuren Åskar ger sig av under sina korta ben som bär de tunga kroppshydorna, när Kristian Svensson och Saga Planting Svensson öppnar staketet mellan hagarna.
– Åskar är snäll, men man måste alltid hålla koll på var tjuren är, säger Saga Planting Svensson.
Korna kommer gärna nära och låter sig bli klappade.
– Hon heter Magneten, eftersom hon kommer till en direkt. I våras födde hon tvillingar men hann bara med en, berättar hon.
Magneten har ett stort vitt huvud och är rödbrun på manken, vilket är typiskt för nötköttsrasen Hereford.
– Det är en bra ras eftersom djuren kan växa trots dålig mark, säger bonden Kristian Svensson.

Korna betar både på gräsbete och naturbete.  Naturbetet gör att hotade växter kan gro igen, tack vare mer lätt och mager jord.

Foto: Anette Nantell

Rester av stenmurar vittna om att det funnits djur på Österby gård i Sigtuna sedan 1600-talet och naturbetesmarkerna påminner oss om hur det såg ut förr.
Runt gården finns stora ytor med odlad åkermark. Utöver gräsbetet på åkern lät paret Planting Svensson 80 nötkreatur och 30 får beta på naturbeten. 50 lamm födda i vår hjälper till genom att äta upp allt de kan få tag på.
– Fåren trycker tillbaka slask medan korna mest äter gräs. Man kan byta djurslag på hagarna och det håller också nere parasiterna, säger Saga Planting Svensson.
Hon är biolog och flyttade in på gården efter att ha träffat Kristian.

I början av millenniet chipsen såg inte ut så här. När Kristian Svensson tog över gården fick han börja med att ta fram motorsågen, eftersom buskarna hade växt sig så stora på naturbetena. När djuren väl kunde beta visade det sig att det fanns fröbankar i jorden som väcktes till liv.
– Guldvivorna var det tydligaste tecknet, men också lundväxter, ramslökar och violer. Nu har vi även topp jungfrulin här, säger Saga Planting Svensson.
Det klippta jungfrulinet med elliptiska blommor i klasar är en utrotningshotad art och helt beroende av naturliga betesmarker.

Fåren hjälper till med naturbetet.  Det går bra att växla mellan kor och får, för att hålla nere parasiterna.

Foto: Anette Nantell

Till skillnad från gräsbete på åkrarna är naturbetesmarkerna näringsfattiga, vilket gör att ingen växt tar över och fler arter kan överleva. Det gör i sin tur att fler insekter, som pollinatörer, kan överleva.
Detta är uttryckligen vad EU vill ska ske, med hjälp av naturrestaureringslagen, som överraskande klubbades på miljöministrarnas rådsmöte i mitten av juni. Det innebär att stora ytor med igenvuxen mark måste återställas till bland annat naturbetesmarker för att rädda mångfalden i naturen.

Fakta.Detta är naturvårdslagen

● EU:s ministerråd godkände lagen den 17 juni i år, efter att Österrike bytt sida.

● Lagen bygger på att EU är part i den globala konventionen om biologisk mångfald.

● Inom EU är över 80 procent av djur- och växtmiljöerna i dåligt skick, enligt en rapport från EU:s miljöbyrå 2020.

● Forskning visar att 20 procent av livsmiljöerna behöver finnas kvar för att säkerställa långsiktig överlevnad.

● Lagen är bindande och medlemsländerna har två år på sig att upprätta en nationell plan.

● År 2030 ska 20 procent av marken vara återställd. EU:s strategi och FN:s mål är 30 procent.

● Senast 2050 ska all mark vara återställd. Det gäller skogar, våtmarker, ängar, naturbetesmarker och vattenmiljöer.

Sverige motsatte sig beslutet, men för Jenny Jewert, jordbruksexpert vid Världsnaturfonden WWF i Sverige, var det den bästa tänkbara nyheten.
– Jag blev överlycklig och firade genom att ta upp en flaska bubbel.
– Nu krävs politiska satsningar. Det är inte den enskilde bonden som ska stå för notan.

Jenny Jewert.

Foto: Daniel Costantini

I bakgrunden finns FN:s larmrapport om att en miljon arter riskerar att utrotas i världen om inget görs. Det är bråttom att rädda arter, så att ekosystemen inte kollapsar.
– Det som är avgörande att rädda är de kortlivade och blommande växterna. De är en förutsättning för ett stort antal fjärilar, vilda bin och andra insekter, säger Jenny Jewert.
En tredjedel av alla vilda bin i Sverige är hotade. De är viktiga pollinatörer som all livsmedelsproduktion i slutändan beror på. Jenny Jewert jämför ekosystem med en webb.
– Om en enda art dör ut går en tråd av och då kanske det inte märks så mycket. Men när många arter försvinner och tyget i nätet blir tunnare är det i slutändan oanvändbart.

Tjurarna går på bete i två år och slaktas sedan, medan korna kan gå i många år, om de kan täckas.

Foto: Anette Nantell

Därför behövs det arbete som paret Planting Svensson redan gör. Men Kristian Svensson har verkligen inte firat EU-beslutet – snarare tvärtom.
– Jag vill inte bli tvingad. Jag vill kunna göra vad jag vill enligt mina premisser.
– För mig är det en begränsning i min äganderätt och i min kreativitet och valfrihet. Jag ser det här som ett kreativt yrke.

Det finns också en oro för nya komplicerade regelverk eller förhastade beslut som blir dyra. Det tar tid och framförhållning att återställa mark. Djuren kan inte beta direkt om marken är helt bevuxen med träd och buskar.
– På de här markerna började jag med motorsågen för 25 år sedan och först nu tycker vi att det börjar bli bättre. Om vi ​​fortsätter att arbeta på nya marker med ett 25-årsperspektiv kommer de att vara klara när vi fyller 65. Vi vill göra det på vårt sätt, i vår takt.

d7b2c008 c503 4e67 99fd 1a29f475d80c

Foto: Anette Nantell

Men alla har inte återställt så mycket mark. Kan inte regler och stöd hjälpa dem?
– Jag tänker: en spannmålsbonde som äger en stor gård som odlar spannmål och är intresserad av att driva den, han vill inte börja restaurera betesmark och börja med kor. Då hade han gjort det.
Det är fler bönder som tänker likadant.
– Den här typen av lagstiftning blir väldigt restriktiv för många. Det kommer att kosta både samhälle och individer mycket pengar, säger Lantbrukarnas Riksförbund LRF:s ordförande Palle Borgström.

Ett problem är det det finns inte tillräckligt med djur för att beta all mark som behöver återställas.
– Redan i dag vill för få lantbrukare ha betesdjur. Det är därför vi förlorar naturliga betesmarker.

Saga Planting Svensson är biolog och vill arbeta för mångfald.  Men den nya EU-lagen väcker osäkerhet för henne och Kristian Svensson.

Foto: Anette Nantell

Det krävs mycket arbete för att till exempel röja och bygga staket i nya hagar. Men det svåraste är att få tillräckligt med pengar för köttet. Palle Borgström vill också se ersättning via jordbrukspolitiken.
När DN träffar paret Planting Svensson vet ingen exakt vilka marker som kommer att täckas i Sverige. Medlemsländernas utredningar startar först nu och blir då nationell lagstiftning.
Det är troligt Naturvårdsverket, som samordnar arbetet med den nationella planen, vilket kommer att bli en jätteutmaning enligt chefen för Naturavdelningen, Claes Svedlindh. Det handlar om vilka marker som ska täckas, hur många djur som finns och hur man ordnar stängsel och transport av djur som ska beta på öar i skärgården.
Marken behöver väljas noggrant, så att den verkligen gynnar den biologiska mångfalden, enligt Svedlindh.
Han vill att bönderna ska vara med i arbetet och att stödet ska vara tillräckligt.
– Jag är av uppfattningen att det trots allt finns både ett intresse och en vilja från lantbruksföretagens sida.

Hereford-nötköttsrasen trivs på mager mark och lämpar sig väl för naturligt bete.

Foto: Anette Nantell

Claes Svedlindh lyfter också att den största utmaningen är att skaffa tillräckligt med djur för att all mark ska kunna betas.

Enligt en tidigare undersökning från Naturvårdsverket och Jordbruksverket bör 100 000-370 000 hektar gräsmark förvandlas till naturbetesmarker. Det motsvarar minst 200 000 fotbollsplaner. Kristian Svensson tvivlar på att bönderna klarar av den storleksklassen.
– Det är inget man sliter ur näven. Vi har 25 hektar här och restaurerar 12.
Vid denna allé av askträd kan man tänka sig den gamla vägen mellan Sigtuna och Uppsala. Sedan har folk rest hit till häst – marken som fåren har betat.

Gården har 30 får och 50 lamm föddes i våras.  De är viktiga för naturbetesmarkerna.

Foto: Anette Nantell

Saga Plantering Svensson vill fortfarande få veta att även hon känner oro över den minskande mångfalden.
– Jag känner en enorm oro för klimatet. Tornseglen är inte här i år. De äter insekter som har minskat enormt.
Men osäkerheten kring naturrestaureringslagen skapar oro. Räcker arbetet som gjorts eller ska skog också göras om till naturbetesmarker blir det fler regler och kostsamma krav, undrar Kristian Svensson.
– Jag har hållit på med det här i 20 år och jag har kunnat jobba någorlunda utan yttre påverkan. Men nu blir det inte kul längre. I slutändan kan det leda till att jag känner mig ledsen och inte vill fortsätta. Och vem ska ta hand om detta då?

Fakta.Naturliga betesmarker

● Naturbetesmarker är betesmarker som varken plöjs, gödslas eller sås. Jorden är magrare vilket gör att inga växter tar över. Gräset håller växterna nere så att det blir tillräckligt med ljus och trampandet av hovar skapar kala fläckar som gör att fröna gror lättare.

● Det finns 22 olika naturtyper för gräsmarker i Sverige, varav ingen har gynnsam status.

● 1 300 arter hotas av igenväxning på eller för kraftig användning av naturbetesmarker. Mindre än fem procent av naturbetesmarkerna finns kvar jämfört med mitten av 1800-talet.

● Det finns certifiering för naturbetesboskap i Sverige och miljöstöd för skötsel av naturbetesmarker.

● 15 miljoner kronor har reserverats i riksanslag 2024 för att återställa naturbetesmarker och ängar. Naturvårdsverket har begärt ytterligare 120 miljoner årligen för 2025-2027.

● Efter restaureringen behöver EU:s jordbruksstöd vara tillräckligt stort för att behålla naturbetesmarker, enligt Naturvårdsverket.

Källa: WWF, Naturvårdsverket

Läs mer:
EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja
Så ministern körde en övertygande kampanj för att stoppa lagen för att rädda förstörd natur
Astrid Lindgren-lagen kan rivas upp – kornas grönbete står på spel


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen