Kryptoprofilens pilotfall prövas i hovrätten: ”Skatteverkets försökskanin”

På ett båthotell i Stockholm ett par hundra meter från Svea hovrätt gör Linus Dunkers sig redo för rättegången som inleds på onsdag. Han dömdes i första hand för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Han överklagade tingsrättens dom. Det gjorde även åklagaren som nu kräver två års fängelse istället för 14 månader.
– Jag är inte orolig för själva saken, att sitta i fängelse. Jag ser det som att göra lumpen igen. Osäkerheten är mycket värre, säger han.
När DN besökt Linus Dunkers i sin dåvarande hemstad Köping 2018 drev den då 33-årige entreprenören fyra bitcoinanläggningar, så kallade “gruvor”, ett heltidsjobb med mera. Efter år av att ha pysslat med bitcoin som hobby, hade han satsat allt på vad han trodde var framtidens valuta.

Bara ett par månader senare vändes hans liv upp och ner, och drömmarna om ett kryptoimperium gick upp i rök, när Kronofogden knackade på dörren. En skuld till Skatteverket skulle säkras mot betalning.

Myndigheten som då hade granskat bitcoinentusiastens handel med den omskrivna valutan meddelade att han var skyldig staten över tio miljoner kronor. Enligt Skatteverket ska Linus Dunkers under åren 2014 och 2015 ha anmält sin handel med bitcoin som företag – på grund av de många transaktioner han gjort och för att han enligt myndigheten gjorde en vinst på flera miljoner.
Skatteverkets granskning av Linus Dunkers bitcoinhandel var en av de allra första i sitt slag. En revisor på myndigheten har kallat ärendet för ett “pilotfall”.
– Skatteverkets marsvin och labbråtta är ord jag använde, säger han själv.

Dunkers hävdar att han inte gjort någon vinst alls under åren 2014 och 2015. Att utgifterna översteg intäkterna med över 100 000 kronor och att hans bitcoinverksamhet under de åren istället var en förlustaffär.
Efter råd från myndigheten, som sparats och använts av försvaret i den pågående rättegången, var Linus Dunkers övertygad om att det han ägnade sig åt inte räknades som näringsverksamhet. En förklaring tingsrätten senare skulle avslå.
Även om omsättningen var stor svarade Skatteverket att handel med bitcoin aldrig kunde betraktas som affärsverksamhet, säger han.

Men när Skatteverket inledde sin granskning några år senare var uppfattningen en annan, och de råd som myndigheten ger är inte juridiskt bindande.
Skatteverket hade rätt i att Linus Dunkers bitcoinhandel 2015 var att betrakta som näringsverksamhet. Det har både förvaltningsrätten och kammarrätten slagit fast. Överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen avslogs så att saken är avgjord, även om kryptoprofilen i sig motsätter sig domen.

Sedan drygt tre år tillbaka Linus Dunkers bor på ön Gozo utanför Malta med sin fru, där paret hyr en lägenhet och jobbar på distans. På grund av den personliga konkurs han försatts i får han behålla runt 8 000 kronor i månaden. Skatteskulden växer med tiotusentals kronor varje månad, men det tyngsta rättshotet ligger framför honom.
– Det handlar om möjligheten att fortsätta ha ett jobb och fortsätta leva mitt liv.

För när hovrätten slog fast att Linus Dunkers kryptohandel förvisso var att betrakta som en näringsverksamhet var verkligheten att han slapp betala flera miljoner i skatt och att handeln inte heller registrerades, brott som på grund av de stora summorna skulle anses allvarligt. Ärendet överlämnades därför till en åklagare som inledde en rättsprocess.
Hur har du hanterat processen genom åren?
– Att lösa problem har varit det enda jag har fokuserat på. Jag har varit lite som en robot, jag har stängt alla känslor ute, det finns inget utrymme för dem. Hur det här har påverkat mig… den dörren är stängd tills det här är över.
Enligt tingsrätten har åklagaren bevisat att Linus Dunkers begått gärningarna med uppsåt. Rätten uppger bland annat att han fått besked från Skatteverket om att handel med bitcoin kan anses vara näringsverksamhet och att det var något som Dunkers, som tidigare drev ett företag, borde ha insett.
“Linus Dunkers har gjort sina ställningstaganden utifrån hur han ville och tyckte att det skulle vara och tolkat information han tagit del av svart på vitt på ett orimligt sätt”, skriver tingsrätten i domen.

När den belånade kryptoprofilen nu återvänt till Sverige, har han gjort det i hopp om att bevisa för högre instans att han inte hade någon som helst avsikt. För att lyckas med detta har försvaret kallat sex vittnen, däribland en revisor som drivit Skatteverkets ärende mot honom.
– Hur kunde jag ha haft en avsikt när Skatteverket informerade mig om att det inte var näringsverksamhet? Den uppfattningen har myndigheten också inhämtat i efterhand.

Han hävdar att informationen om att handel med kryptovalutor kan betraktas som affärsverksamhet tillkom först 2018, flera år efter de påstådda brotten, men det håller inte Skatteverket med om. De uppger att det fanns information om att handel med kryptovalutor kunde utgöra en verksamhet redan före 2018.
Har du några tillgångar kvar i bitcoin eller någon annan kryptovaluta som myndigheterna inte känner till?
– Nej, jag har inga tillgångar. Under 2018 eller 2019 sålde jag mina sista bitcoins för att betala skatt.
DN har sökt åklagare Ove Lundgren.