Kvarnbyskolan lyckades vända stök till studiero

52677677 4755 429d 83bd 6fea623df551


Eray och Bryan går i sjätte klass, men har för närvarande rast. Det är en av vårens sista kalla dagar och på träden tvekar knopparna till sista stund innan löven äntligen vecklas ut. Killarna har jackor, Bryan en hatt.
På rasterna lockar fotbollsturneringen mest, men egentligen trivs de med allt möjligt med skolan. Matematik, svenska, konst och idrott är favoritämnena och även killarna tycker att skolan har blivit bättre än den var tidigare.
– Det var bra förut också, men inte så bra som det är nu, säger Eray.
– Ja, allt har blivit bättre. Personalen är bättre på att förklara, säger Bryan.
Hur?
– Eleverna har blivit lugnare och lärarna har blivit snällare. De förklarar bättre vad man ska göra och vad man inte ska göra, säger Eray.

Den här bilden delas av skolledningen. Det syns också i resultaten. Så hur har de gjort?
– För kanske fem år sedan upplevdes personalen ge upp inför röran. De var så pressade med allt de behövde göra: de var fokuserade på sin klass och gruppen de hade, så att de kunde framföra dåliga ord i klassrummet. Men något har hänt. Nu finns ett gemensamt engagemang och intresse för att skolan ska gå bra. Alla vuxna agerar nu. Allt. Det är ingen som går förbi, säger rektor Liza Lundgren.

Nugui och Sara har en paus.  Rektor Liza Lundgren lyssnar i mitten.

Foto: Josefine Stenersen

Hon har varit rektor på Kvarnbyskolan grundskola i två år. Innan dess arbetade hon som biträdande rektor i tre år. Om ett par timmar kommer andra rektorer i området på studiebesök om hur Kvarnbyskolan har lyckats förbättra sina resultat. Betygen i årskurs 6 har ökat med cirka 30 procent de senaste åren och medarbetarundersökningen visar också på nöjdare personal. I den senaste undersökningen svarade över 80 procent att de var nöjda, jämfört med 40 procent för ett par år sedan.
Biträdande rektor Ola Jönsson har arbetat på skolan sedan 2001, då han började som lärare. Han lyfter fram Liza Lundgrens betydelse för skolan:
– Det har blivit lugnare och tryggare. Vi har tagit itu med – och jag måste säga att det till stor del är Liza – många av säkerhetsproblemen vi hade tidigare, som dåliga ord.
Fula ord låter inte så illa. Men, understryker han, allt hänger ihop. Vidriga ord och småbråk eskalerade till större konflikter. Det störde undervisningen och bidrog till ett otryggt klimat.
Vi återkommer till Kvarnbyskolan och hur de har gjort för att förbättra resultat och miljö.
För den positiva trenden är inte typisk. Tvärtom har hot och våld ökat i skolorna med 22 procent mellan 2018 och 2023, enligt siffror som branschtidningen Vi låre låtit Arbetsmiljöverket ta fram.
I Skolinspektionen årlig undersökning svarar 15,5 procent av eleverna i femte klass att de bara känner sig trygga till viss del, eller inte alls, i skolan 2024. Motsvarande siffra för elever i åttan är 19 procent.
Sedan undersökningen startade 2010 har andelen elever som känner sig trygga successivt minskat. Andelen lärare som behöver lägga arbetstid på att upprätthålla ordning har istället ökat. I grundskolan svarade 15 procent av lärarna att en stor del av lektionstiden alltid eller ofta går åt till att upprätthålla ordningen. Ytterligare 33 procent svarade att det händer ibland.

På Kvarnbyskolans skolgård elever från första och andra klass rusar ut ur byggnaden. Flera klättrar upp i klätterställningen, andra ställer upp för att hämta leksaker från ett förråd. Det finns ett system för att hålla reda på vem som lånar vad och det finns alltid en rastvärd i boden som hjälper till att hämta saker. Ola Jönsson jämför med hur det var för tio år sedan:
– Då hade alla rast samtidigt, så skolgården var full av elever. Samtidigt hade vi färre vilovärdar och anordnade inte heller aktiviteter för barnen. Det var mer så här: “Ut och lek”, säger han.

All personal arbetar som rastvärdar.  Med schemat är det lätt att hålla koll på vem som gör vad.

Foto: Josefine Stenersen

Konfliktområdena var helt enkelt fler, anser han. Eleverna hade mer att bråka om när det var konkurrens om specifika saker och utan möjlighet till ramar i spel. Sedan dess har det successivt blivit fler aktiviteter som leds av någon ur personalen. När Liza Lundgren började som rektor bestämde hon att skolan skulle ha ett rastschema och att alla i personalen skulle arbeta som rastvärdar. Utanför personalrummet hänger en whiteboardtavla med aktiviteter, dagar, tider och namn på personal i ett rutnät.
– En viktig del av detta är tydlighet: vem gör vad när. Det gäller alla, både elever och personal. Jag tyckte att det saknades struktur när jag började som studiechef, säger Liza Lundgren.
När Ola Jönsson började som lärare på skolan för över 20 år sedan trivdes lärarna bra, säger han. Det var två lärare i varje klass och stämningen var god. Men inte bland eleverna.
– Det var mest bråk och våld. Det var stökigt på lektionerna, men vi i personalen njöt av varandra. Vi trodde att det var elevernas fel som inte kunde bete sig. Vi hade också låga resultat, men trodde att det berodde på att vi är här i Rinkeby, säger han.

Biträdande rektor Ola Jönsson har arbetat på skolan sedan 2001 och säger att personalen har en annan syn på eleverna i dag.  Linnea Kjell är curator.

Foto: Josefine Stenersen

Till sist beslutade Skolverket att problemen på skolan skulle kartläggas. De kom fram till att skolan behövde satsa på två saker: språket och studiero.
– Det är svårt att sätta ord på frustrationer om man inte har språket, konstaterar Liza Lundgren.

Med det etablerat har man satsat dels på språkutveckling och dels på studiero och trygghet genom en särskild arbetsgrupp som utvecklat kompetensen hos den övriga personalen. Den har letts av skolkurator Linnea Kjell och Ola Jönsson.
– Vi har bland annat haft utbildningar både med personal och några elever: Vad utlöser konflikter? Vad är det att stoppa? Vad är inte ok?, säger Ola Jönsson.
Dessutom har det lagts ner mycket arbete för att all personal ska ta ansvar för alla elever.
– Tidigare var arbetslagarna små öar. De finns inte längre. Det är inte “Olas student” eller “Linneas student”, utan det är våra elever, säger Liza Lundgren.

Linnea Kjell står i boden där eleverna kan låna leksaker.

Foto: Josefine Stenersen

Elevhälsan är en viktig del. Tröskeln för att få hjälp där är låg, dels för elever, men även för lärare.
– Om en lärare känner att han inte kan hantera en konflikt mellan elever – det kan vara svårt att lösa eller läraren är på väg att ha en lektion och inte har tid, då kan han lämna över det till elevhälsan, säger Ola Jönsson.

Stor förändring fungerar trampar oundvikligen på några tår. Nu är alla med, men när Liza Lundgren var ny som studierektor och började dra de olika delarna var det inte alla som uppskattade det, säger Ola Jönsson.
– Som lärare är man ganska van vid olika fortbildningsinsatser. En föreläsare kommer och man fokuserar på det en liten stund innan det går tillbaka till hur det var innan. Och det var nog många som trodde att det skulle bli så nu, säger Ola Jönsson och tillägger:
– Men det här har pågått och varit konsekvent. Och Liza har varit envis och jobbat som en oxe för dessa förändringar, vilket krävs.

Aragsam, Maida och Sara har en paus.

Foto: Josefine Stenersen

Ute på skolgården har fler elever haft rast. Andra är på väg tillbaka till skolan, deras är nästan över.
På fotbollsplanen konstaterar en av de övriga värdarna att det verkligen var ett mål. Det möts kort av protester innan alla spelare accepterar beslutet och tar en ny satsning.
För Liza Lundgren säger stolt att förändringsarbetet har skapat en medvetenhet hos personalen:
– Det handlar om Sverige. Den medvetenheten måste höjas på skolnivå. De 300 unga som går här – de kommer att ta olika platser i samhället. Det ligger på mina axlar, på lärarnas och fritidshemmets axlar vilken plats det blir. Så det är väldigt viktigt.

Kvarnby skola

Är en kommunal grundskola, gå F-6 i Rinkeby i Stockholm. Skolan har 340 elever. 2023 fick skolan ett hedersomnämnande i Kvalitetspriset som delas ut av Stockholms stad för att “uppmärksamma och premiera framgångsrik näringslivsutveckling i staden”.

Det var så Kvarnbyskolan fick bättre resultat och studiero

2019 startade Kvarnbyskolan projektet “Samarbete för bästa skola”. Vid starten kartlade all personal, från olika professioner, skolans läge och identifierade problem. Det framkom att skolan hade språkutvecklingsbehov och problem med att studera. Projektet pågick i tre år. En undersökning liknande den första har nu kunnat konstatera att arbetet har gett resultat.

En annan del som de har satsat på är struktur. Till exempel under rasterna. Eleverna ska ha tydliga valmöjligheter till aktiviteter och all personal arbetar som rastvärdar med tydliga uppgifter.

De har också tydliggjort skolans roll för vårdnadshavare. Tidigare hade de vissa problem med att elever var frånvarande – inte för att de inte trivdes eller hade problem med skolan, utan för att de kunde besöka sina föräldrars hemland. “Nu finns det en acceptans för att termen är helig”, säger Ola Jönsson.

Förra året bildades ett föräldraråd. Alla klasser har en representant i fullmäktige som håller möten med skolledningen. De tar upp ämnen som är aktuella för föräldrar. “De tar upp saker de pratar med varandra om på skolgården. Som till exempel: “varför är inte läxorna likadana i de här klasserna”. Nu får de konkreta svar från oss i ledningen och missförstånd undviks”, säger Ola Jönsson.

För ett par år sedan upplevde skolans personal också att det fanns problem med internkommunikationen. Liza Lundgren har startat ett veckobrev med information och beröm för ett särskilt framgångsrikt arbete.

“Vi försöker lyfta fram goda exempel i alla riktningar”, säger hon.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen