Tråkigt nog kommer den trevliga personliga begravningsgudstjänsten för Sven-Göran Eriksson att förknippas med irritation. Jag läser nämligen i Expressen: “Sjön Fryken ligger nära ‘Svennis’ herrgård Björkefors och han talade ofta om hur mycket den platsen betydde för honom. ‘Jag har alltid tyckt att det var ett bra ställe att sova. Här kan min aska kastas i vattnet’, sa Sven -Göran Eriksson före sin död.”
Det är inte tillåtet.
— Vi har dock fått tillstånd av länsstyrelsen och markägare att sprida ut det på mark i anslutning till där han bodde.
Det är det inte heller alltid tillåtet.

Vi har otidiga regler. Under flera år har bland annat föreningen Humanisterna försökt få till förändringar i reglerna om hur man förvarar, delar och strör askan efter avlidna. Men lagstiftarna är tyvärr ofta okunniga och ointresserade.
I Vetenskapsradion 17/3 2008 kunde vi höra: “Fler och fler fotbollsälskande brittiska män och kvinnor önskar få sin aska spridd på favoritlagets hemmaplan. Trycket på vissa fotbollsklubbar är så starkt att vissa har tvingats införa en väntelista.”
Det finns såklart andra önskemål: “Det kan ske i din egen trädgård, i en park du älskar, på golfbanan, på vackra skotska bergstoppar, i havet eller i floden där du fiskade.”
med små, vita lögner i och för sig kan vi göra nästan vad vi vill oavsett regler, men det är svårare när det är en sådan offentlig begravning.
Hoppas nu att många fler förstår att vi har förlegade regler och att lagstiftarna äntligen får de önskade förändringarna gjorda!
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare