I Sverige går var femte elev ut grundskolan utan godkända betyg och saknar därmed behörighet till nationella program på gymnasiet. Sverige sticker verkligen ut som överlägset sämst i Europa. På avlägsen andra plats kommer Spanien med knappt 10 procent.
Detta är inget annat än ett underskattning av den svenska skolan, men kanske inte på det sätt som många tror. Det gäller även borgerliga politiker och opinionsbildare som reflexmässigt hänvisar till flumskolan och dåliga kunskapskrav. Betygsfrågan är mångfacetterad och kraven som gör att många elever utesluts är ofta både för höga och felaktigt ställda.
Jämförelsetalen kommer från en EU-sammanställning som gjordes i samband med Pisa-undersökningen 2018. Men olika kommuner kan givetvis ta fram sina egna siffror. I våras skrev idag nyheter (12/5) att en fjärdedel av niondeklassarna i Eda, Kil, Hagfors och Munkfors inte klarade gränsen förra året. De lokala skillnaderna är stora, även inom kommunerna.
Allt talar för att det är något fundamentalt fel med det svenska betygssystemet, eftersom Sverige knappast har dummare elever i grundskolan än andra länder. Det är snarare så att vi mäter och sätter betyg efter olika premisser.
Men samtidigt som vi har så många underkända betyg har vi också betygsinflation. Det finns många så kallade glädjebetyg i svenska skolor. Pressen på lärare och rektorer är också att godkänna så många som möjligt, för annars får skolan problem. Det skulle också den så kallade juristskolan, som infördes 2017, råda bot på. Det visar sig dock ofta ha blivit ett avrundningsmärke där underkända elever helt plötsligt lyckades läsa upp sig på ett par sommarveckor (Fokus 6/8).
Fler och fler har insett det ohållbara, och regeringen har utsett Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, att utreda hur betygsinflationen kan stoppas. Till tidningen Näringslivet (21/8) säger han att det enda effektiva sättet är att införa prov och olika centralt korrigerade slutprov i tongivande ämnen, som också måste väga tungt i betygssättningen. Han menar också att kunskapskraven måste göras tydligare i kursplanerna. Något som en annan utredning tittar på.
Där har vi nog också kärnan i pudeln. Dagens krav ställs alldeles för vagt, och öppna för enorm godtycke. Eleverna behöver kunna föra abstrakta resonemang på en nivå som är alldeles för hög i dessa formbara år, vilket slår ut många. Förre bedömningsutredaren Jörgen Tholin säger till tidningen Vi låre (21/8) att dagens mål sätts utifrån en önskan om vad eleverna ska kunna snarare än vad som är rimligt.
Det här är den svenska skolparadox. Vi har tonat ned faktabaserad kunskapsinhämtning men istället höjt kraven på mer intellektuella resonemang och analyser. Detta är “flumskolan” då den senare inte är värd någonting utan den förra. Dessutom är det också så att vissa elever aldrig kommer att nå en sådan abstraktionsnivå.
Vilket för oss till elefanten i rummet – F-betyget. Inse bara att inte alla elever kommer att komma dit. De slås ut eller så trycker du bara på det genom att ge ett fint E-betyg. Skolan och eleverna skulle ha det bättre om man tog bort F. Det är elever som aldrig kommer klara gymnasiet med de krav som finns. Men det måste finnas andra saker de kan göra i samhället.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
