Om vi hamnar i en kris- eller krigssituation blir det brist på försvarsmateriel och därmed också mycket dyrare att köpa utifrån, om det ens går att få till några affärer då, skriver Kjell Göthe.
Med Donald Trump II i Vita huset kommer osäkerheten i försvarsfrågan att öka. Trump är impulsiv och oberäknelig. Vi får dock anta att hans motto “America first” gäller i framtiden. Vi bör därför utveckla Nato-samarbetet inom Europa. För oss gäller detta särskilt inom de nordiska länderna och med de baltiska länderna. Men vi bör också försöka skydda den transatlantiska länken. I vår nya verklighet kan Sverige spela en ledande roll i Natos försvar av Östersjöområdet. Låt oss ta den pucken!
Tack och lov har vår regering redan insett att förändringen kommer att kräva ett ännu starkare svenskt försvar. Försvarsminister Pål Jonson (M) lade därför nyligen upp en försvarsplan för 2025-2030 på riksdagens bord. Det blir en rejäl satsning med ett tillskott för det militära försvaret på över 170 miljarder kronor extra och för civilförsvaret totalt 37,5 miljarder kronor extra år 2030. Det är historiskt höga siffror men nödvändiga.
Ja till förslaget innebär att försvarsutgifterna kommer att uppgå till 2,6 procent av BNP 2028. “Ett försvarsbeslut som ger det samlade försvaret uthållighet och en bättre balans”, kommenterar Pål Jonson. Reaktionerna på pjäsen har redan kommit. Från vänster: Upptagen, det är alldeles för mycket! Fokusera istället på FN och fredssamtalen. Från höger sida: Det är alldeles för lite. Min kommentar till det senare är: Ja, det kommer att behövas mer, men låt oss ta det stegvis.
Men det är verkligen inte bara försvaret som ska debatteras. Vi måste också lyfta fram vikten av vår försvarsindustri i detta sammanhang och hur vi kan stödja den. Läget är desto bättre eftersom svensk teknik ligger i framkant på flera områden. Saab ansvarar bland annat för svenskt ubåtsförsvar och ytförsvar med de senaste Visby-korvetterna med avancerad smygteknik (utvecklad av Kockums då). De har byggts för våra förhållanden, främst avsedda för grunda vatten som Östersjön.
Samma fakta gäller för Saab Gripen i luften är även de designade för svenska förhållanden. Vår försvarsindustri är också mycket framgångsrik internationellt. Pålitliga Bofors finns i Karlskoga i ny skepnad under namnet BAE Systems Bofors och med BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik i samma koncern. Högtryck råder i Karlskoga och ja, den berömda Boforsandan lever kvar.
Vår försvarsindustri är tekniskt väl avancerad, inte minst tack vare stora investeringar i forskning och utveckling. Exportförsäljningen är framgångsrik och orderstocken för Saab uppgår till exempel till svindlande 182 miljarder kronor. 800 nya medarbetare (inte minst civilingenjörer) har eller kommer att rekryteras.
I debatten hävdas det ibland att det skulle vara billigare att köpa från hyllan utomlands. Men det skulle vara ett fruktansvärt slöseri. Erfarenheten visar tvärtom att det blir både bättre och billigare om vi utvecklar på egen hand. Det ger också ovärderlig spin-off till vår civila marknad. Och hamnar vi i en situation av kris eller krig blir det brist på försvarsmateriel och därmed också mycket dyrare att köpa utifrån, om det ens går att få några affärer att göra då.
Under en period var jag pressekreterare för Anders Björck (M) i Försvarsdepartementet och lärde mig mycket om försvar och säkerhet. Därefter tillbringade jag en längre period i svensk försvarsindustri. Min och många andras erfarenheter visar att: 1) Självutveckling är kostnadseffektivt och skapar stor samhällsnytta. 2) Egenutveckling ökar möjligheten till samarbete med utländsk försvarsindustri. 3) Egenutvecklade system har högre flexibilitet och användbarhet.
Kjell Göthe
Politisk krönikör
